Så här har stadskärnan utvecklats under det senaste decenniet - följ med på en tidsresa både bakåt och framåt

Tillsammans med Amelie Sandström, stadsbyggnadschef i Falköpings kommun, ska vi titta tillbaka på hur Falköping såg ut år 2008 och vad som har hänt sedan dess. I denna artikel fokuserar vi på stadskärnans utveckling.

Minns du hur centrum såg ut år 2008? Drönarbilden nedan kan ge dig ledtrådar. Falköpings kommun har sedan många år tillbaka arbetat med målet att förtäta stadskärnan.

Många nya bostäder i stadskärnan sedan 2016

En viktig milstolpe var beskedet att HM skulle etablera sig i Falköping, och 2016 påbörjades bygget av det så kallade HM-huset. Förutom två butiker finns här ett antal hyreslägenheter. Året efter följdes det upp med ytterligare hyresbostäder vid Plåtslagaren (den gamla parkeringen mellan Trätorget och Köttorget).

Samma år, 2017, byggdes den gamla busstationen om till ett café och året efter påbörjades bygget av Kvarteret Läkaren, ett femvåningshus med hyreslägenheter integrerat med ett LSS-boende.

2018 fortsatte bostadsbyggandet i stadskärnan. Lagmans gränd är ett bostadsområde som ligger i utkanten av Gamla stan som omfattar elva villatomter i en tät struktur. Här restes villor under åren 2018 till 2020.

Ett stenkast därifrån, på Prästgårdsgärde, påbörjades första etappen av ett nytt bostadsområde. Första etappen bestod av tre radhuslängor. Arbetet med Prästgårdsgärde fortsätter, och i skrivande stund har etapp två av totalt tre etapper precis blivit inflyttningsklar med sina 40 nya bostäder.

2019 påbörjades bygget av kvarteret Diamanten. Två huskroppar med totalt 73 hyreslägenheter ersatte en gammal kommunal byggnad som tidigare huserade Musikskolan samt Socialförvaltningens administrativa personal.

Från 2016 fram till idag har antalet boende i stadskärnan ökat. Med fler människor i centrum ökar möjligheterna för handel och behoven av caféer och restauranger. Om fler människor rör sig i de offentliga miljöerna uppstår även fler mötesplatser och det skapar på sikt en större trygghet.

Stadskärnans utveckling

Arbetet som pågår på Stora torget är en del av den övergripande utvecklingen av stadskärnan, och arbetet har pågått sedan hösten 2018. Under 2019 genomfördes en av kommunens största dialogprocesser inom stadsutveckling.

Tre olika dialogprocesser pågick samtidigt:

• en med fokus på ungdomar (elever i årskurs nio samt årskurs ett på gymnasiet),
• en öppen dialog där alla kommuninvånare var välkomna att delta, genom digital enkät samt på fysiska träffar,
• utvalda målgrupper (fastighetsägare, representanter från näringslivet och handlare, Pensionärsrådet samt Funktionshinderrådet ingick).

Syftet med dialogprocessen var att skapa en målformulering till den arkitekttävling som skulle utlysas. Du kan läsa mer om resultatet från dialogprocessen i en samlad pdf. Pdf, 2.5 MB.

Tävlingen bestod av två delar. I den första delen kunde alla arkitektföretag anmäla sitt intresse för att vara med i tävlingen. Totalt visade 28 firmor intresse för att delta varav fyra valdes ut att delta. Under våren 2021 pågick tävlingen där de fyra arkitektfirmorna tog fram sina respektive tävlingsförslag.

När de fyra tävlingsförslagen var inlämnade bedömdes de av en jury. Även under juryprocessen fortsatte dialogen med kommuninvånare. Alla fick tycka till om bidragen genom en digital enkät, och flera kommuninvånare deltog i referensgrupper för att diskutera de olika tävlingsbidragen. Den 16 juni 2021 utsågs vinnaren, Extra lagrad av arkitektfirman Sydväst Arkitektur och Landskap.

Arbetet fortsatte sedan under hösten 2021 och våren 2022 med projektering och planering. Den första etappen av projektet inleddes hösten 2022 med entréplats Östertull. Den andra etappen pågår just nu och innefattar Stora torget, Dotorpsgatan samt entréplats Dotorpsgatan/Trädgårdsgatan. Invigningen av den andra etappen är planerad till hösten 2024.

Som stadsbyggnadschef, vad ser du mest fram emot när den andra etappen är invigd?

Jag ser fram emot att se den färdiga miljön och hur människor väljer att vara där, säger Amelie Sandström. En trivsam miljö skapar förutsättningar för människor att vilja vistas på platsen och då skapas också förutsättningar för företag att vilja etablera sig och för människor att vilja bo i området. Gestaltningen av de offentliga platserna är viktiga för människors mervärden i vardagen och ligger till grund för möten mellan människor, trivsel och liv och rörelse.

Stadskärnan om fem år

Förtätningen av stadskärnan börjar närma sig sitt slut, och många av de markytor som tidigare diskuterats är nu nyttjade. Några projekt återstår dock.

Kvarteret Snickaren, gamla Lindbloms trädgård, kommer i framtiden husera bostäder. Den tredje och sista etappen av Prästgårdsgärde återstår att bebygga. Före detta Aristo (nedanför Diamanten), som idag ägs av Falköpings kommun, kommer i framtiden bli bostäder. Där finns ett avtal mellan Falköpings kommun och Hyresbostäder att göra om fastigheten till bostäder.

Större perspektiv - bakåt och framåt

Lyfter vi perspektivet lite ytterligare så finns fler satsningar i nära anslutning till stadskärnan. Till exempel Jehovas vittnens nya byggnad från 2012, nytt bostadshus längs Parkgatan (2023), ombyggnationen av gamla godisfabriken och nya industrilokaler längs Bangatan. Strax intill har Falköpings Mejeri expanderat och skapat en bra helhet av området.

När vi lyfter perspektivet och blickar bakåt, det är då vi upptäcker hur mycket som har hänt. Stadsbyggnad är ett långsiktigt arbete och det behövs tid och perspektiv för att kunna se helheter och sammanhang.