Grundskola

Grundskolan i Falköpings kommun erbjuder ditt barn en god, kreativ och utvecklande skolmiljö.

Lärandet sker i samspel med andra och skolan är en viktig mötesplats för alla elever. Falköpings kommun strävar efter en pedagogisk helhetssyn och att alla ska känna att de möts med respekt och tilltro.

Vi vill att alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga. Vårt mål är att alla elever ska nå kunskapsmålen.

I Falköping finns 15 kommunala grundskolor och 1 fristående grundskola.

Karta grundskolor

Fel vid laddning av objekt.

Vad är förskoleklass?

Förskoleklassen är en obligatorisk skolform för ditt barn 6 år. Förskoleklass är en egen skolform, med ett stort inslag av skapande arbete och lek. Förskoleklassen är gratis

Så ser verksamheten ut

Förskoleklassen ska förbereda för fortsatt utbildning. Förskoleklassen ska kombinera förskolans och skolans arbetssätt och pedagogik.

Syftet med förskoleklassen är att den ska stimulera varje elevs utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning samt främja elevernas harmoniska utveckling. Lek och skapande ingår som väsentliga delar i verksamheten. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.

Verksamheten pågår under max 6 timmar per dag. Resten av dagen kan eleverna vara i fritidshem eller i pedagogisk omsorg.

Det är kommunerna som ansvarar för verksamheten och att eleverna faktiskt erbjuds sådan verksamhet. Verksamhet som anordnas av fristående skolor är ett alternativ till den kommunala verksamheten.

Det styr förskoleklassen

Läroplanen
Verksamheten i förskoleklassen har samma läroplan som grundskolan och fritidshemmet. Den första delen - Skolans värdegrund och uppdrag - gäller för förskoleklassen och fritidshemmet. Den andra delen - Övergripande mål och riktlinjer-gäller i delar om förskoleklassen. Förskoleklass vid en specialskola eller sameskola styrs av läroplanen för specialskolan.

Skollagen
Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleklassen och andra skolformer samt om fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen.

Det här är grundskolan

Grundskolan är obligatorisk för alla barn från hösten det år de fyller 7 år och den är gratis. Grundskolan består av nio årskurser och skolplikten gäller under dessa nio år. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin.

Utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet eleven går i skolan.

Vem går i grundskolan?

I Sverige börjar de flesta barn i årskurs 1 på höstterminen det år de fyller 7 år. Det är också möjligt att låta barnen börja det år de fyller 6 och vid särskilda skäl vid 8 år.

För barn med utvecklingsstörning finns grundsärskolan som ett alternativ till grundskolan.

Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan.

Så ser verksamheten ut

Grundskolor kan vara kommunala eller fristående. De flesta grundskolor i Sverige är kommunala och det vanligaste är att elever går i en kommunal skola nära hemmet.

Varje grundskola har möjlighet att profilera sig, eller ha olika inriktningar, till exem­pel engelska klasser eller kultur- och idrottsklasser.

De fristående grundskolorna är öppna för alla och undervisningen ska motsvara den som ges i kommunala grundskolor.

Fristående grundskolor har en annan huvudman (ägare) än kommunen. Huvud­mannen kan vara ett bolag, en stiftelse eller en förening.

Så sker betygssättningen

Terminsbetyg ges i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som undervisningen har behandlat. Slutbetyg ges i årskurs 9 i slutet av vårterminen. Det är med slutbetyget som man söker in till gymnasieskolan.

En betygsskala med sex steg A – F tillämpas. A-E står för godkända resultat och F för ej godkänt resultat. Betyget E står för ett godkänt resultat.

Om en elev haft stor frånvaro och betyg inte kan sättas då det inte går att bedöma elevens kunskaper sätts ett streck (-) i betygskatalogen.

Utvecklingssamtal
Minst en gång varje termin ska eleven, läraren och elevens vårdnadshavare träffas för att gå igenom hur det går i skolan och hur eleven trivs. Detta kallas för ett utveck­lingssamtal. Samtalet ska ge en allsidig bild av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

Under samtalet ska man prata om hur skolan kan stödja och stimulera elevens utveckling. Samtalet ger eleven och vårdnadshavaren en möjlighet att påverka och ta ansvar för elevens skolgång.

I årskurserna då betyg inte ges ska en skriftlig individuell utvecklingsplan skrivas en gång per läsår. Den individuella utvecklingsplanen ska innehålla skriftliga omdömen och framåtsyftande planering.