23 januari 2024
Kommun & politik

Stora skolsatsningar 2024 samtidigt som budgeten ska komma i balans

Under 2024 genomför Falköpings kommun ytterligare satsningar för att fler elever ska få ändamålsenliga lokaler. Samtidigt ska barn- och utbildningsförvaltningen anpassa sin organisation för att verksamheten ska rymmas inom budgetramen för 2024. En ny ekonomisk lägesrapport för 2023 visar att underskottet blev 32 miljoner kronor förra året. Det är en avvikelse på 3 procent sett till den totala skolbudgeten.

Skolbarn med ryggsäckar i olika färger springer mot skolans entré.

– I årets budget har vi fått full kompensation för den nya temporära högstadieskolan Odenvi, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Sofia Thuvesson (C). Samma sak gäller för skolorna i Vartofta och Gudhem som byggs om till F-6 skolor. Det innebär att vi kan fortsätta resan för att alla barn och elever ska få ändamålsenliga lokaler. Fortfarande har vi många elever som är trångbodda och detta är ett steg på vägen. Vi har också fått full kompensation för löneökningar. Den utmaning vi står inför är att anpassa skolorganisationen så att den ryms inom årets budgetram. Utöver det omställningskrav på 1 procent som alla nämnder i kommunen har, måste organisationen anpassas så att budgeten återigen hamnar i balans 2024.

Anpassningarna hos de olika skolenheterna ser olika ut beroende på de ekonomiska förutsättningarna, och konsekvenserna varierar utifrån detta.

– Vissa skolenheter är idag inte i balans utifrån budget och barn- och elevantal, säger skolchef Karina Bronell. Antalet elever minskar. Enstaka uppsägningar av personal kan bli aktuella, men då gäller det ytterst specifika tjänster som inte längre behövs utifrån elevernas behov och funktion. I övrigt handlar personalminskningarna om åtgärder som att inte förlänga vikariat, att flytta personal mellan olika skolenheter och att inte återbesätta pensionsavgångar. Vi tror inte att det kommer påverka kvaliteten på undervisningen.

Anpassningarna för barn och elever med särskilda behov kan behöva ställas om, men det är här rektorerna sparar sist. Det kan exempelvis betyda att varje stödperson kan få hjälpa fler elever än idag.

– Det särskilda stöd och hjälp vi ger kan komma att organiseras på annat sätt utifrån de förutsättningar vi har, men fortfarande med utgångspunkt från barnets eller elevens behov, säger Karina Bronell. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att stödet blir kvalitativt sämre.