Framtida former för stöd och bidrag till civilsamhället

En arbetsgrupp från Kultur- & fritid har fått i uppdrag att titta på hur framtidens stöd till föreningar och ideella organisationer ska se ut. På den här sidan kan du läsa mer om arbetet och även ta del av uppdateringar under den senare delen av projektets förlopp.

Kommunen har ett ansvar att främja hälsa och välbefinnande, men också att skapa goda förutsättningar för att leva i ett hållbart samhälle för sina medborgare. Samverkan med föreningslivet framhålls ofta som en avgörande faktor för bland annat social hållbar utveckling i kommuner.

I Falköpings kommun stöds föreningslivet årligen med bidrag i olika former. Men hur gör vi det på bästa sätt? Föreningslivet bygger i grund och botten på idealitet och engagemang, men har samtidigt höga förväntningar på att kommunen ska bidra med finansiering till verksamheten.

Föreningslivets förändring

Folkrörelsernas betydelse kan historiskt sett knappast överskattas vid en analys av det svenska samhällets välfärdsutveckling. Tillsammans skapade de delaktighet, samhörighet och trygghet för enskilda människor.

Men samhället ser väldigt annorlunda ut idag. Informella grupper och lösa nätverk har under senare år blivit mycket vanligare och engagemanget har blivit alltmer personligt. I dagens samhälle finns det ca 250 000 ideella organisationer i Sverige. Omfattningen av det arbetet, teoretiskt omräknat i lön, har uppskattats till ca 130 miljarder.

Frågan om kommunala bidrag till föreningslivet handlar dels om ekonomi, men också om hur kommunen på bästa sätt kan främja ökad delaktighet för alla i kommunen - inte minst de som idag står utan kontakt med föreningslivet.

Arbetsgruppens uppdrag

Arbetsgruppen inom Kultur- och fritidsnämnden har med hjälp av Kennert Orlenius, professor emeritus i pedagogiskt arbete, fått uppdraget att ta fram en modell som skapar en större tydlighet och klargör principerna för bidrag i olika former.

Under våren 2022 kommer frågan om hur framtida former för stöd och bidrag till civilsamhället ska se ut att undersökas noggrannt. I den fasen vill arbetsgruppen ha samarbete med föreningslivet, både de som företräder verksamheter i mer begränsad skala och de som har en större omfattning.

Arbetsgruppens arbete pågår under perioden 2021-2022.

Exempel på frågor som behöver utredas

  • Satsningar på kultur och fritid ska främja människors välbefinnande, hälsa och upplevelse av meningsfullhet i livet. Samtidigt ska kommunens verksamhet relateras till mål om social hållbarhet, demokrati och ökad välfärd. Å ena sidan står individen i fokus och å andra sidan kravet på att främja god samhällsutveckling. Hur kan dessa mål balanseras och vilka effekter uppnås i prioriteringar av verksamhetsbidrag?
  • Hur kan kommunen via bidrag stötta och påverka föreningslivet att i högre grad involvera fler deltagare?
  • Hur kan ökat samarbete mellan föreningar främjas för att skapa synergieffekter och större genomslagskraft?
  • Hur ska föreningar med mer omfattande verksamhet (och fler medlemmar) respektive mindre föreningar prioriteras?
  • Hur ska nya former av ideellt engagemang stödjas?