Frågor och svar om den nya skolorganisationen

_______________________________________________________________________________

Vilka blir rektorer på Platåskolan åk 7-9?

Rektorer blir Maria Burlin, Tommy Forsberg, Henrik Rydberg och Ulf Svensson.
2018-08-13

_______________________________________________________________________________

Vad ska den nya 7-9-skolan heta?

Namnet på skolan är: Platåskolan
2018-006-07
_______________________________________________________________________________

Är det inte risk för mer mobbning på större skolor?

Storleken på den nya högstadieskolan är givetvis något som diskuterats och analyserats både utifrån forskning och andras erfarenheter och det är något som måste göras oberoende av storlek på förskolor och skolor.

Mobbing är dessvärre något som kan förekomma på såväl små som stora skolor och just trygghet är ett av våra huvudvärden när vi diskuterar och planerar alla våra byggprojekt för förskolor och skolor. Det handlar om att det faktiskt går att bygga bort mycket av mobbning genom att tänka till hur skolans miljöer formas. I förlängningen är det ett ständigt pågående värderingsarbete med våra elever.

_______________________________________________________________________________

Hur förbereder ni er inför bygget av det nya högstadiet?

I den nya skolorganisationen är det nya högstadiet i centralorten en av delarna. Helheten är att vi dels får en gemensam struktur av F-6 skolor och 7-9 skolor i hela kommunen, men också att vi ser över all verksamhet på alla våra grundskolor i Falköping för att säkra att vi kan ge en likvärdig utbildning.

Sedan hösten 2017 har vi arbetat tillsammans med såväl skolledare, pedagoger, elever och föräldraföreningar i olika konstellationer med utvecklingen av vår verksamhet. Detta drar vi nytta av bland annat i vårt arbete med den nya högstadieskolan. I början av juni 2018 presenterades de fyra rektorer som ska vara med att utforma och utveckla den nya högstadieskolan och sedan arbeta där.

Vi har inte alla svar ännu, men det är också en del av processen med att bygga en skola. Vi känner oss trygga i vårt arbete när vi nu går in processen med att forma den nya högstadieskolan.

_______________________________________________________________________________

Jag har en fråga angående forskning framtagen av Linnéuniversitetet som tydligt visar en negativ effekt av en storskalig skola. Jag har förstått att ni inte tagit del av forskningen och jag undrar hur ni tagit beslutet att göra tvärtom än vad forskningen visar? Hur har ni tänkt?

Frågan är ställd som att forskning inte ligger till grund för beslutet om den nya skolorganisationen.

Detta stämmer inte, den rapport som PWC gjorde åt Falköpings kommun och som lämnades in till kommunen i oktober 2016, vilar på forskning. Likaså den rapport/granskning som Skolinspektionen gjorde i Falköpings kommun 2014.

Vi är medvetna om att beroende på vilken forskning man väljer att fördjupa sig i, kan man hitta fördelar eller nackdelar som stödjer både små och stora enheter.

Det är viktigt att i detta sammanhang betona att kommunen valt att behålla många små enheter i vår nya organisation, dels med geografisk spridning för att ha god täckning för de lägre åldrarna,
d v s F–6 och dels med likvärdig årskursomfattning. Kommunen har valt att ta ett helhetsgrepp för att stärka likvärdigheten för alla kommunens elever.

Just nu råder det lärarbrist i hela landet. Det är enklare att använda utbildade pedagoger rationellt i undervisning vid större enheter än att låta värdefull tid läggas på transporter mellan skolor. Kommunen har svårt att rekrytera behöriga lärare till de minsta enheterna detta gäller än högre grad för åren 7-9.

När man läser forskning så betecknar man små enheter som en skola med mellan 100-300 elever.

Skolverket har också forskning vad det gäller skolornas storlek och elevernas resultat.

Det som också tagits upp som avgörande och viktigt från Skolverket är pedagogernas möjlighet att mötas för kompetensutveckling och kollegialt lärande. De är viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning.

Så här skriver forskningen från Linnéuniversitet 2014:

2.1 Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer samt möjlighet att erhålla en likvärdig utbildning

Resultaten från den forskning som intresserat sig för relationen mellan skolstorlek och utbildningskvalitet och elevers skolresultat är inte entydig. Det går både att finna forskning som visar på såväl positiva som negativa samband mellan skolans storlek och undervisningskvalitet och elevers prestationer. På motsvarande sätt finns det forskning som inte stödjer ett sådant samband, det vill säga att varken stora eller små skolor skulle ha någon mätbar effekt på elevers skolresultat. Det sistnämnda (det vill säga en avsaknad av samband) pekar två forskningssammanställningar om skolstorlekens effekter från början av 1990-talet på (Williams, 1992; Fowler, 1995). Både dessa poängterar att det inte går att slå fast att elevers kunskapsnivåer skulle vara kvalitativt bättre på en liten skola jämfört med på en stor, och tvärtom. Vad som framhålls i dessa studier är att skolstorlek som ensam faktor inte verkar ha något större förklaringsvärde utan måste förstås tillsammans med andra faktorer som exempelvis klasstorlek och skoldistrikt. I en mindre forskningsöversikt i kombination med en mer kvalitativt grundad studie som behandlar frågan om skolstorlek och likvärdighet kommer Skolverket (1996) fram till ett liknande resultat. Det vill säga skolverket framhåller att det inte går att dra några generella slutsatser om att varken små eller stora skolor skulle besitta några fördelar med avseende på elevers prestationer. Liksom de ovan nämnda forskningssammanställningarna betonas att det är svårt att särskilja skolstorlek från andra möjliga påverkansfaktorer. Det går också att finna nyare forskningsresultat inom området som har kommit fram till liknande slutsatser och understryker liknande ”mätningsproblem” (se t ex Sadoski & Willson, 2006).

/Karina Bronell, skolchef och Ingvor Bergman, ordförande barn- och utbildningsnämnden

Hur kommer upptagningsområdena se ut i den nya skolorganisationen?

Hur kommer skolskjutsen se ut i den nya skolorganisationen?

 

Barn- och utbildningsförvaltningen (BU) har också fått uppdraget att se över skolornas upptagningsområden med hänsyn till den organisatoriska förändring som skall genomföras, och kommer då även att se över skolskjutsorganisationen.

 

Delaktighet är viktigt i den här typen av frågor, och vi ska under resans gång på bästa sätt arbeta inkluderande i de frågor som dyker upp med berörda grupper, såsom föräldraföreningar, personal med flera.

 

I frågan om upptagningsområden och skolskjutsar kommer BU under 2018 att ha en dialog med de elever och föräldrar som är berörda nu, men även med dem som kommer att behöva skolskjuts om några år.

När får F-5 skolorna som ska bli F-6 även årskurs 6?

Enligt beslutet om ny skolorganisation ska fyra av våra skolor som i dag är F-5 utökas med
årskurs 6. Skolorna det gäller är Broddetorpsskolan, Dotorpsskolan, Mössebergsskolan och Vindängens skola.

 

Under 2018 ser vi över alla elevflöden och upptagningsområden till samtliga grundskolor i Falköping där även denna fråga ingår.

 

Vindängens skola och särskola – Programarbete tillsammans med verksamheten och arkitektfirman Tengbom sker under hösten/vintern 2018/2019. Tillbyggnaden av Vindängens skola och nybyggnationen av särskolan beräknas vara klara under 2020.

 

Mössebergsskolan - Programarbete tillsammans med verksamheten sker under hösten 2018 och vår förhoppning är att utbyggnaden av Mössebergsskolan skall stå klar under 2019.

 

Broddetorpsskolan och Dotorpsskolan - Utredningsarbete påbörjas under 2018 och mer information kommer förhoppningsvis att kunna ges i början av 2019.

 

(Se även fråga och svar: Hur kommer upptagningsområdena se ut i den nya skolorganisationen?)

I vilken årskurs går eleverna idag som ska börja på den nya Platåskolan?

 

Den tidsplan vi arbetar efter är att Platåskolan skall stå klar under 2021. Barn- och utbildningsförvaltningen (BU) kommer under 2019 att påbörja planeringen för hur flytten av elever skall läggas upp.

 

Under förutsättning att allt går som planerat och att vi utgår från att samtliga årskurser flyttas samtidigt till den nya 7-9 skolan skulle detta innebära att de som höstterminen 2018 går i årskurs 4, 5 och 6 kommer att gå i årskurs 7, 8 respektive 9 i den nya Platåskolan.

Är den nya skolorganisationen bara en ny 7-9 skola i Falköpings tätort?

Nej, den nya skolorganisationen omfattar att vi ser över hela grundskolan, och att vi även inkluderar förskolan. Den nya 7-9 skolan i centralorten är en viktig pusselbit för att kunna göra de fysiska förändringarna med att vi skapar F-6 skolor och 7-9 skolor. Men lika viktigt är hur vi pedagogiskt jobbar med våra barn och ungdomar i alla åldrar. Därför är även förskolan och gymnasiet med för att skapa en helhet.

Var ska den nya 7-9 skolan ligga i Falköpings tätort?

Den 25 september 2017 beslutade kommunfullmäktige att den ska placeras i före detta kalkbrottet på fastigheten Gamla Stan 2:26 vid korsningen Hollendergatan – Trädgårdsgatan.

Vad händer nu närmast efter beslutet om placering av den nya 7-9 skolan?

 

Nästa steg är att byggnadsnämnden tar fram en ny detaljplan för den nya högstadieskolan i det före detta kalkbrottet.

Vad händer på längre sikt efter beslutet om placering av den nya 7-9 skolan (Platåskolan)?

 

Det är barn- och utbildningsförvaltningen (BU) och samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) som gemensamt ansvarar för att arbeta fram ett underlag för hur den nya Platåskolan ska se ut och byggas.

 

BU har sedan hösten 2017 arbete med framtidens lärmiljöer som ligger som grund för BU:s och SBF:s arbete med att forma den nya Platåskolan. En programhandling med ritning på skolan och skolområdet tas fram tillsammans med arkitektfirman Tengbom, där vår förhoppning är att den skall vara klar sommaren 2019.

 

Samtidigt jobbar stadsbyggnadsavdelningen med att ta fram en detaljplan för området och det arbetet beräknas vara klart under våren 2019.

 

Efter det blir det byggstart och vårt mål är att Platåskolan skall stå klar till höstterminen 2021.

Hur kommer den nya Platåskolan att se ut?

Barn- och utbildningsförvaltningen (BU) påbörjade under hösten 2017 ett arbete med framtidens lärmiljöer. Lärmiljöer handlar om hur vi utformar våra utomhus- och inomhusmiljöer på våra skolor och förskolor för att kunna ge bästa möjliga förutsättningar för lärande, och här finns en utmaning i hur vi ska möta framtidens lärande för våra barn och ungdomar.

 

Det underlag som BU arbetat fram ligger nu som grund för när BU och samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans med arkitektfirman Tengbom ska forma den nya Platåskolan.

 

Vi jobbar efter att få klart en programhandling med en skiss på skolans utformning till sommaren 2019.

Vad är bakgrunden till beslutet om ny skolorganisation?

Här hittar du information om bakgrunden till beslutet om ny skolorganisation

Vill du ställa en fråga?

Fyll i formuläret eller skicka din fråga via e-post till barn.utb@falkoping.se

De vanligaste förekommande frågorna kommer att besvaras här på denna webbsida.