Frågor och svar om den nya skolorganisationen

Här samlar vi vanliga frågor och svar om den nya skolorganisationen. Du kan också ställa en egen fråga.

Ställ en egen fråga om skolorganisationen

Fyll i formuläret eller skicka din fråga via e-post till barn.utb@falkoping.se.
De vanligaste förekommande frågorna kommer att besvaras här på sidan.



Vilka blir rektorer på Platåskolan åk 7-9?

Rektorer blir Maria Burlin, Tommy Forsberg, Henrik Rydberg och Ulf Svensson.
2018-08-13

Vad ska den nya 7-9-skolan heta?

Skolan kommer heta Platåskolan.

När får F-5 skolorna som ska bli F-6 även årskurs 6?

Enligt beslutet om ny skolorganisation ska fyra av våra skolor som i dag är F-5 utökas med årskurs 6. Skolorna det gäller är Broddetorpsskolan, Dotorpsskolan, Mössebergsskolan och Vindängens skola. Dessutom ska Centralskolan vara kvar som en F-6 skola, samt Kyrkerörsskolan bli en F-6 skola.

Under 2018-2021 ser vi över alla elevflöden och upptagningsområden till samtliga grundskolor i Falköping där även denna fråga ingår.

Vindängens skola och särskola – Programarbete tillsammans med verksamheten och arkitektfirman Tengbom skedde under hösten/vintern 2018/2019. Tillbyggnaden av Vindängens skola och nybyggnationen av särskolan är nu i full gång beräknas vara klara vid årsskiftet 2020/2021.

Mössebergsskolan - Programarbete tillsammans med verksamheten gjordes under hösten 2018 och utbyggnaden av Mössebergsskolan stod klar för inflyttning i december 2019.

Broddetorpsskolan – Delar av förskolan byggdes om sommaren 2019 för att ge plats åt åk 6 i skoldelen från och med hösten 2019. Under 2019 togs, efter samråd med föräldragrupper, beslutet att eleverna på Broddetorpsskolan får Gustaf Dalénskolan som placeringsskola för årskurs 7-9. Förändringen genomförs successivt så att de elever som har påbörjat årskurs 7-9 i Gudhemsskolan ska få slutföra sina högstadiestudier i Gudhemsskolan.

Centralskolan, Dotorpsskolan och Kyrkerörsskolan - Utredningsarbete pågår under 2020.

(Se även fråga och svar: Hur kommer upptagningsområdena se ut i den nya skolorganisationen?)
Uppdaterat: 2020-01-27

Hur har ni tänkt och på vilka grunder har ni tagit beslut om den nya skolorganisationen?

Rapporten som PWC gjorde åt Falköpings kommun och som lämnades in till kommunen i oktober 2016, vilar på forskning. Likaså den rapport/granskning som Skolinspektionen gjorde i Falköpings kommun 2014.

Vi är medvetna om att beroende på vilken forskning man väljer att fördjupa sig i, kan man hitta fördelar eller nackdelar som stödjer både små och stora enheter.

Det är viktigt att i detta sammanhang betona att kommunen valt att behålla många små enheter i vår nya organisation, dels med geografisk spridning för att ha god täckning för de lägre åldrarna, det vill säga F–6 och dels med likvärdig årskursomfattning. Kommunen har valt att ta ett helhetsgrepp för att stärka likvärdigheten för alla kommunens elever.

Just nu råder det lärarbrist i hela landet. Det är enklare att använda utbildade pedagoger rationellt i undervisning vid större enheter än att låta värdefull tid läggas på transporter mellan skolor. Kommunen har svårt att rekrytera behöriga lärare till de minsta enheterna detta gäller än högre grad för åren 7-9.

När man läser forskning så betecknar man små enheter som en skola med mellan 100-300 elever.

Skolverket har också forskning vad det gäller skolornas storlek och elevernas resultat.

Det som också tagits upp som avgörande och viktigt från Skolverket är pedagogernas möjlighet att mötas för kompetensutveckling och kollegialt lärande. De är viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning.

Så här skriver forskningen från Linnéuniversitet 2014:

2.1 Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer samt möjlighet att erhålla en likvärdig utbildning

Resultaten från den forskning som intresserat sig för relationen mellan skolstorlek och utbildningskvalitet och elevers skolresultat är inte entydig. Det går både att finna forskning som visar på såväl positiva som negativa samband mellan skolans storlek och undervisningskvalitet och elevers prestationer. På motsvarande sätt finns det forskning som inte stödjer ett sådant samband, det vill säga att varken stora eller små skolor skulle ha någon mätbar effekt på elevers skolresultat. Det sistnämnda (det vill säga en avsaknad av samband) pekar två forskningssammanställningar om skolstorlekens effekter från början av 1990-talet på (Williams, 1992; Fowler, 1995). Både dessa poängterar att det inte går att slå fast att elevers kunskapsnivåer skulle vara kvalitativt bättre på en liten skola jämfört med på en stor, och tvärtom. Vad som framhålls i dessa studier är att skolstorlek som ensam faktor inte verkar ha något större förklaringsvärde utan måste förstås tillsammans med andra faktorer som exempelvis klasstorlek och skoldistrikt. I en mindre forskningsöversikt i kombination med en mer kvalitativt grundad studie som behandlar frågan om skolstorlek och likvärdighet kommer Skolverket (1996) fram till ett liknande resultat. Det vill säga skolverket framhåller att det inte går att dra några generella slutsatser om att varken små eller stora skolor skulle besitta några fördelar med avseende på elevers prestationer. Liksom de ovan nämnda forskningssammanställningarna betonas att det är svårt att särskilja skolstorlek från andra möjliga påverkansfaktorer. Det går också att finna nyare forskningsresultat inom området som har kommit fram till liknande slutsatser och understryker liknande ”mätningsproblem” (se t ex Sadoski & Willson, 2006).

/Karina Bronell, skolchef och Ingvor Bergman, ordförande barn- och utbildning

Hur förbereder ni er inför bygget av det nya högstadiet?

I den nya skolorganisationen är det nya högstadiet i centralorten en av delarna. Helheten är att vi dels får en gemensam struktur av F-6 skolor och 7-9 skolor i hela kommunen, men också att vi ser över all verksamhet på alla våra grundskolor i Falköping för att säkra att vi kan ge en likvärdig utbildning.

Sedan hösten 2017 har vi arbetat tillsammans med såväl skolledare, pedagoger, elever och föräldraföreningar i olika konstellationer med utvecklingen av vår verksamhet. Arbetet har bland annat mynnat ut i ett s.k. funktionsprogram som vi utvecklar vidare. Målet med funktionsprogrammet är att säkra verksamhetens krav på ändamålsenliga, säkra och trygga miljöer. Det beskriver behov, värden, funktioner och målsättning med verksamheten.

Detta, och mycket annat, drar vi nytta av i vårt arbete med den nya högstadieskolan och Platåskolan växer nu fram i några projektgrupper som är en samverkan mellan kommunens olika förvaltningar. Här ingår representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningens avdelningar fastighet, park och gata och kosten, kultur och fritid, samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS), stadsbyggnad, samt Skanska (som ska bygga) och arkitektfirman Tengbom (som ritar skolan).

I början av juni 2018 presenterades de fyra rektorer som skall arbeta där, och de ingår i den programgrupp som utformar och utvecklar den nya högstadieskolan där skolan utvecklas via workshops, studiebesök, diskussioner och skisser.

Funktionsvärden som är centrala i funktionsprogrammet och som eftersträvas i arbetet med Platåskolan är:

  • TRYGGHET - miljön ska skapa förutsättningar för trygghet och trivsel
  • RELATIONER - miljön ska skapa förutsättningar för goda relationer
  • VARIERANDE OCH FLEXIBLA LÄRMILJÖER - EFFEKTIVITET - skapa en hög grad av användbarhet
  • OMSTÄLLBARHET - miljön ska kunna förändras över tid
  • MERVÄRDE - ska alltid utredas - t ex samnyttjande med andra verksamheter

Dialoger har skett med lärare i olika ämnesgrupper och samverkan har även skett fackligt.

En självklarhet har varit delaktiga av skolelever under processens gång. De har framfört tankar och idéer om hur bra lärmiljöer skapas, både för skolbyggnaden och utemiljön.

Allt för att skapa en skola som både blickar mot framtiden, och som bygger på väl genomarbetade lösningar och funktioner.

Vi har inte alla svar ännu, men det är också en del av processen med att bygga en skola. Vi känner oss trygga i vårt arbete när vi nu är i processen med att forma den nya högstadieskolan.

Uppdaterat: 2020-01-27

Är det verkligen bra med en så stor skola?

Oavsett en skolas storlek eller arbetssätt är det viktigt att ha en väl genomtänkt och förankrad verksamhetsform och utbildad personal. Det finns exempel på både mindre och större skolor som av olika anledningar fungerar dåligt. Storleken på den nya högstadieskolan är givetvis något som diskuterats och analyserats både utifrån forskning och andras erfarenheter och det är något som måste göras oberoende av storlek på förskolor och skolor.

Mobbing är dessvärre något som kan förekomma på såväl små som stora skolor och just trygghet är ett av våra huvudvärden när vi diskuterar och planerar alla våra byggprojekt för förskolor och skolor. Det handlar om att det faktiskt går att bygga bort mycket av mobbning genom att tänka till hur skolans miljöer formas. I förlängningen är det även ett värderingsarbete med eleverna.

I den nya skolorganisationen är det nya högstadiet i centralorten en av delarna. Helheten är att vi dels får en gemensam struktur av F-6 skolor och 7-9 skolor i hela kommunen, men också att vi ser över all verksamhet på alla våra grundskolor i Falköping för att säkra att vi kan ge en likvärdig utbildning.

Sedan ett år tillbaka har vi arbetat tillsammans med såväl skolledare, pedagoger, elever och föräldraföreningar i olika konstellationer med utvecklingen av vår verksamhet. Detta drar vi nu nytta av bland annat inför vårt kommande arbete med den nya högstadieskolan. Om cirka en vecka kommer vi att presentera de fyra rektorer som ska vara med att utforma och utveckla den nya högstadieskolan och sedan arbeta där.

Vi har inte alla svar ännu, men det är också en del av processen med att bygga en skola. Vi känner oss trygga i vårt arbete när vi nu börjar närma oss processen med att forma den nya högstadieskolan.

Uppdaterat: 2020-01-27

Hur kommer upptagningsområdena se ut i den nya skolorganisationen?

Hur kommer skolskjutsen se ut i den nya skolorganisationen?

Barn- och utbildningsförvaltningen (BU) har också fått uppdraget att se över skolornas upptagningsområden med hänsyn till den organisatoriska förändring som skall genomföras, och kommer då även att se över skolskjutsorganisationen.

Delaktighet är viktigt i den här typen av frågor, och vi ska under resans gång på bästa sätt arbeta inkluderande i de frågor som dyker upp med berörda grupper, såsom föräldraföreningar, personal med flera.

I frågan om upptagningsområden och skolskjutsar kommer BU under 2018-2020 att ha en dialog med de elever och föräldrar som är berörda nu, men även med dem som kommer att behöva skolskjuts om några år.

Uppdaterat: 2020-01-27

I vilken årskurs går eleverna idag som ska börja på den nya högstadieskolan?

Den tidsplan vi arbetar efter är att Platåskolan skall stå klar under 2022. Barn- och utbildningsförvaltningen (BU) kommer under 2020 att påbörja planeringen för hur flytten av elever skall läggas upp.

Under förutsättning att allt går som planerat och att vi utgår från att samtliga årskurser flyttas samtidigt till den nya 7-9 skolan skulle detta innebära att de som höstterminen 2019 går i årskurs 4, 5 och 6 kommer att gå i årskurs 7, 8 respektive 9 i den nya Platåskolan.

Är den nya skolorganisationen bara en ny 7-9 skola i Falköpings tätort?

Nej, den nya skolorganisationen omfattar att vi ser över hela grundskolan, och att vi även inkluderar förskolan. Den nya 7-9 skolan i centralorten är en viktig pusselbit för att kunna göra de fysiska förändringarna med att vi skapar F-6 skolor och 7-9 skolor. Men lika viktigt är hur vi pedagogiskt jobbar med våra barn och ungdomar i alla åldrar. Därför är även förskolan och gymnasiet med för att skapa en helhet.

Hur kommer den nya Platåskolan att se ut?

Barn- och utbildningsförvaltningen påbörjade under hösten 2017 ett arbete med framtidens lärmiljöer. Lärmiljöer handlar om hur vi utformar våra utomhus- och inomhusmiljöer på våra skolor och förskolor för att kunna ge bästa möjliga förutsättningar för lärande, och här finns en utmaning i hur vi ska möta framtidens lärande för våra barn och ungdomar.

Arbetet har varit brett förankrat tillsammans med såväl skolledare, pedagoger, elever och föräldraföreningar i olika konstellationer och har bland annat mynnat ut i ett s.k. funktionsprogram som vi utvecklar vidare. Målet med funktionsprogrammet är att säkra verksamhetens krav på ändamålsenliga, säkra och trygga miljöer. Det beskriver behov, värden, funktioner och målsättning med verksamheten.

Sedan våren 2019 jobbar en programgrupp som utformar och utvecklar den nya högstadieskolan via workshops, studiebesök, diskussioner och skisser.

I programgruppen ingår representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, samhälls-byggnadsförvaltningens avdelningar fastighet, park och gata och kosten, samt Skanska (som ska bygga) och arkitektfirman Tengbom (som ritar skolan). Knutna till programgruppen är även kultur & fritid, samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) och stadsbyggnad.

Vår förhoppning är att vi under vårterminen 2020 skall kunna presentera skisser som visar skolans utformning och hur den är tänkt att organiseras.

Uppdaterat: 2020-01-27