sdf


INTRODUKTION

Välkommen till vår berättelse om 2018

Här har vi samlat en del av Falköpings kommuns händelser och resultat från året 2018 som du kan lära dig mer om. Vi presenterar även vår vision, vår värdegrund och våra mål för dig som kanske inte känner till dem sedan innan. Vill du läsa ännu mer om året som gick kan du ta del av vår årsredovisning som kommer att finnas tillgänglig att ladda ner här när den beslutats om av kommunfullmäktige 29 april.

TIPS! Vi har märkt att webbläsaren Internet Explorer har lite svårt att ladda sidan. Vi föreslår därför att du använder en mer modern webbläsare som Edge eller Chrome om du har problem med att ladda sidan.

POLITIKEN 2018

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

2018 har varit ännu ett framgångsrikt år för Falköpings kommun. Den positiva utvecklingen fortsätter och vi känner att vår kommun är i rörelse framåt med nya företag, fler bostäder, ökad inflyttning och utbredd välfärd.

Plus 18.5 miljoner

Falköpings kommun hade ett överskott på 18.5 miljoner kronor år 2018. Det budgeterade resultatet för år 2018 var 12 miljoner. Samtidigt gjordes det en avsättning på sluttäckning av våra deponier på 36.5 miljoner. Med detta i beaktande så får resultatet ändå ses som starkt bättre än förväntat.

En växande kommun

Under 2018 etablerade sig nya företag i Falköping. Invigningen av Plantis genomfördes den 6 juni, ny restaurang, ny äventyrsgolfbana och försköning av parken firades. Ny byggnation av förskolor, som förskolan Trollet, och skolor, som Åsarps skola, startades. Tillbyggnad av brandstationen påbörjades.

Stora exploateringsprojekt så som Fåraberget och Prästgårdsgärde startades för att möta det ökade behovet av bostäder. Invigning av kommunens satsningar på Mösseberg i form ny parkering och spårcentral genomfördes. Ombyggnation av Odenplanens löparbanor har färdigställts. Vi har också tagit ett stort steg i kommunen när det togs ett helhetsgrepp kring skolan och förhoppningsvis ska en helt ny högstadieskola börja byggas under nästa år i Falköping. Det här gör vi för att våra barn i framtiden ska få den bästa kvalitén på utbildningen.

Utmaningar för framtiden

Målet med ett socialt hållbart Falköping måste gälla alla invånare. Att se till att elever fullföljer sina studier och etablerar sig på arbetsmarknaden och att det finns bra bostäder och boendemiljöer är några av de utmaningar vi står inför. För att vara en fortsatt attraktiv arbetsgivare så krävs det insatser som gör att medarbetarna verkligen känner att det är gott att gå till jobbet och som i sin tur skapar arbetsglädje och bästa service till kommuninvånarna och näringslivet.

Framtidstron är stor

Vi är till för Falköping kommuns invånare, och det är genom dialog och möten med medborgare som framtidens Falköpings kommun skapas. Jag vill tacka alla våra medarbetare, våra skickliga företagare, alla våra kreativa medborgare för den fantastiska kommun vi lever i.

Min vision för framtidens Falköping är att fler känner sig stolta över vår vackra kommun och att fler arbetar som goda ambassadörer för en positiv framtida utveckling av kommunen. Så att fler ska omfattas av visionen Det goda livet.

Dan Gabrielsson
Kommunstyrelsens ordförande

Det Goda Livet


VISIONEN

Vår vision om det goda livet

Det Goda Livet är kommunens vision om det hållbara samhället, ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. Det Goda Livet bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare. I Falköping värnar vi om livskvalité, välbefinnande och trivsel för Falköpingsborna.

Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När enskilda personer och grupper får möjlighet att påverka sin livskvalité och utveckling av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet för Falköpingsborna.

I Falköping tar vi ansvar för vår gemensamma framtid och en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Vi vill skapa det goda livet för våra medborgare och för kommande generationer.

Vi ska driva en förändringsprocess där kommunen går före i utvecklingen av ett hållbart samhälle, där naturens och våra mänskliga resurser används medvetet och balanserat. Ekologin sätter ramarna och villkoren med planetens absoluta gränser, våra ekosystem och naturens resurser.

Ekonomin är de medel, tillsammans med det politiska systemet, vi har för att skapa social hållbarhet. Vilket är själva målsättningen med det dynamiska och rättvisa samhället där de mänskliga behoven uppfylls. Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan hållbara satsningar och den lokala utvecklingen.


VÄRDEGRUND

Vi är till för Falköpingsborna

Genom gemensamma värden skapas samsyn på vårt uppdrag och en kompass för vår fortsatta utveckling. Det är i mötet i vardagen som värdeord får en mening. Det är där vi skapar värdegrunden och lägger grunden för hur vi uppfattas och hur vi bidrar till ett gott liv för alla. 

Arbetet med värdegrund och mänskliga rättigheter är viktigt för Falköpings kommun och ska vara en utgångspunkt i allt vi gör. I grunden handlar det om relationer, interaktionen mellan oss människor, att möta och bemöta, att se människan och tro på människan för växer människan så växer organisationen.

Det handlar om relationsbygge och att ta tillvara de goda krafter och idéer som finns i samhället för att Falköping ska vara en attraktiv kommun att bo, leva och verka i – nu och i framtiden.

I detta byggs och stärks en tillsammanskultur där en viktig del är människors värderingar och en organisations värdegrund.

Värdegrundsarbetet är ett målmedvetet långsiktigt vardagsarbete, det lilla mötet, timme efter timme, dag efter dag. I det lilla vardagliga skapas det stora. Falköping ska vara en attraktiv kommun att bo, leva och verka i – nu och i framtiden.

OMVÄRLDSANALYS

Dagens komplexa samhälle

Jordglob

Kommunen inser att samhällets komplexa utmaningar inte kan mötas med enkla lösningar. Samhällsutvecklingen krävde och kräver nya sätt att arbeta och hur framtiden ser ut hänger samman med hur vi hanterar omvärldsförändringar och vilka förutsättningar vi skapar för utveckling.

En föränderlig värld

Världen är i en ständig förändring som går allt snabbare. I denna föränderliga värld blir samarbete och förmåga att hantera komplexitet än viktigare. Att möta dagens komplexa frågor kring hållbar utveckling kräver kreativitet, helhetssyn, medskapande och lokal kunskap. Det är ur mångfalden och dialogen som de gemensamma visionerna om morgondagen och framtiden kan formas.

Genom att i ett tidigt skede identifiera komplexa trender kan Falköpings kommun skaffa sig en proaktiv möjlighet att möta såväl som bemöta skeenden.

Utmaningar

Falköpings kommun står inför ett antal utmaningar när det kommer till att nå visionen om det goda livet och de övergripande målen. Den övergripande omvärldsanalysen pekar ut sex övergripande megatrender, urbanisering, globalisering, demografiska förändringar, individualisering, teknikutveckling och klimatförändring, som är viktiga för Falköpings kommuns möjlighet att nå vision och mål i flerårsplanen.

Utifrån dessa har sju utmaningar tagits fram som syftar till att lyfta och sätta riktningen för kommunens strategiska utvecklingsarbete, då det påverkar platsen Falköpings kommun inom flera områden.

Identifierade utmaningar

  • Digitalisering för en smartare välfärd
  • Att se, öka och behålla kompetens
  • Stärka uppföljningsarbetet utifrån helhetstänkande
  • Möta och minska klimatförändringen
  • Utveckla en attraktiv stadskärna och levande landsbygd
  • Arbeta förebyggande och se mångfald som en tillgång
  • Glokal samverkan och medskapande

 

MÅLEN

Vad jobbar vi mot egentligen?

Falköpings kommun har fyra mål i kommunens flerårsplan för att nå visionen. Nämnderna beskriver i sina verksamhetsplaner hur de ska bidra till högre måluppfyllelse i kommunens övergripande mål.

Mål 1

Mål 1: Ett socialt hållbart Falköping

Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social hållbarhet ska ge alla invånare lika möjligheter till en god livsmiljö genom att bryta segregationen mellan människor. Demokrati är grunden för vår kommunala verksamhet. En stark demokrati bygger på engagerade och samhällsaktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget och det är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling.

Mål 2

Mål 2: Ett attraktivare Falköping

Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens möjligheter att stärka sin position och bli intressant för invånare och näringsliv samt den idéburna sektorn. Falköpings attraktivitet ska stärkas genom att utveckla de områden som är unika för Falköping och utifrån de behov som finns hos dagens och framtida invånare. Ett Falköping med egen växtkraft.

Mål 3

Mål 3: Ett näringsliv som utvecklas

Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett ömsesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. För detta krävs en framtidstro och en gemensam viljeinriktning, men även ett kraftfullt lokalt engagemang och att kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part i utvecklingsarbetet. Falköpings kommun ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus.

Mål 4

Mål 4: Kvaliteten inom verksamheterna ska öka

Falköpings kommun är till för medborgarna, vårt uppdrag är att invånarna ska vara nöjda med vår service och våra tjänster. Kommunens alla verksamheter och varje medarbetare bidrar till en god kvalitet genom att alla behandlas rättvist och att våra relationer kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande.

En god kvalitet i vår verksamhet förutsätter att verksamheterna samverkar och organiseras utifrån uppdraget och att resurserna används på rätt sätt för att få ett effektivt arbete mot uppsatta mål. Det krävs även ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i invånarnas behov och förväntningar. Omvärldsanalys skapar möjlighet för ett proaktivt agerande.



NEDSLAG

Berättelserna från året som gick

Den positiva utvecklingen fortsätter och kommunen är i en utvecklingsrörelse framåt. Det byggs som aldrig förr och vi samverkar över gränserna för att tillsammans skapa ett bättre Falköping.

I berättelserna nedan lyfter vi några förhållningssätt som vi ser varit viktiga förutsättningar för detta arbete. Alltifrån att utgå från den gemensamma berättelsen om kommunens riktning, hur vi möter och bemöter, vikten av att bidra till helheten och ta gemensamt ansvar till att skapa en lärande organisation som vågar pröva nytt. Nedan kommer några nedslag i vårt utvecklingsarbete. Är du intresserad finns mer information i kommunens årsredovisning och i varje nämnds verksamhetsredovisning.


Årets Medmänskliga Kommun

Konferens Sveriges första medmänskliga kommun, Jonathan Leman

I slutet av augusti åkte Katarina Andersson, kommundirektör, Catharina Ung, kommunstrateg, och Maria Wallengren, förvaltningschef för Kultur- och fritid, från Falköpings kommun upp till Stockholm för att ta emot det nyinstiftade priset för "Årets medmänskliga kommun".

Raoul Wallenberg Academy pris

Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage firas varje år den 27 augusti. Denna dag hedras också minnet av Raoul Wallenberg med ett antal fina priser som uppmärksammas både nationellt och internationellt. Raoul Wallenberg Academy utsåg i år Falköpings kommun till Årets med­mänsk­liga kommun, den första i Sverige.

Vi är oerhört stolta att få ta emot detta hedervärda pris, det första i Sverige, och helt överväldigade av den nationella uppmärksamheten, säger kommundirektör Katarina Andersson. Det är lätt att bli hemmablind, men Raoul Wallenberg Academy är mycket imponerade av det ambitiösa och målmedvetna arbete som vi Falköpingsbor gör tillsammans. Nu fortsätter vi att göra skillnad med ännu större energi!

Spridningskonferens för

Årets medmänskliga kommun

I samarbete med Raoul Wallenberg Academy hölls i februari 2019 en konferens för att sprida några av de goda exempel på arbete i medmänsklighetens tecken som Falköpings kommun stått för. Den gav även verktyg för hur arbetet med inkludering och social hållbarhet kan bedrivas, så att det leder till resultat och gör skillnad. Engagerade ungdomar berättade även om sitt arbete och bjöd på inspirerande kulturinslag!

Deltog gjorde bland annat Jonathan Leman, mottagare av Raoul Wallenbergspriset 2018, och professor Kennert Orlenius som forskar om social hållbarhet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles­frågor (MUCF) presenterade sin Fokusrapport 18 om ungas livsvillkor, och Raoul Wallenberg Academy berättade om hur de stödjer unga att hitta modet att göra skillnad.

I nästa stycke kan du se öppningstalet från konferensen av Katarina Andersson och Catharina Ung och även en kort film som sammanfattar dagen i bild.

En kommun som satsar och växer

Plantis ovanifrån

Under året har kommunen fortsatt sina stora satsningar med bland annat Tåstorps demenscenter och byggnationer inom ramen för ny skolorganisation. Det har även pågått ett aktivt arbete för att skapa förutsättningar för goda och attraktiva boendemiljöer och för att möta och möjliggöra näringslivets vilja till investeringar.

Förskolan Urd är nu invigd

Ingvor Bergman, ordförande i barn- och utbildningsnämnden och Johanna Svensson, ordförande i tekniska nämnden klippte gemensamt det blå/gula bandet när förskolan Urd invigdes den 26 februari 2019. Förskolan som eldhärjades i augusti 2016 är nu återuppbyggd och invigd.

Elever från Musikskolan påbörjade invigningsceremonin genom att spela för inbjudna gäster, politiker, tjänstemän och förskolans personal.

Skolchef Karina Bronell inledde invigningstalandet och berättade bland annat lite om förskolans historik.

Det är en stor dag för Falköpings kommun idag! Det är med stor glädje jag ser denna vackra förskola uppbyggd igen, säger skolchef Karina Bronell. Förskolan Urd som vår allra äldsta förskola har varit på denna tomt sedan 1959 och är nu vackrare än någonsin.

Förskolchef Anneli Mellander talade därefter om den den stolthet och glädje som all personal på Urd nu känner när denna fantastiska förskola är färdigbyggd.

Avdelare

Nystart för Plantis

På nationaldagen 6 juni invigdes Plantis café & bistro och äventyrsgolfen. I samband med att den nya byggnaden uppfördes asfalterades även Ströget om. En ny gång- och cykelbana gjordes utmed parken och även nya entréer in till parken.

Lagom till midsommar var den nya gång- och cykelbanan längs med Ströget i Falköping färdig. En gång- och cykelbana som nu sträcker sig hela vägen från Ranten till centrum och kan förse barnen på framförallt Centralskolan och Kyrkerörsskolan med en mycket säkrare skolväg.

Under hösten fortsatte arbetet med upprustningen av Ströget. Gångbanan på den östra sidan fick en helt ny en plattsättning och belysning har satts upp längs med hela Ströget.

Avdelare

Näringslivsrådet består av företag, politiker och tjänstepersoner som regelbundet ses, diskuterar och samverkar för att tillsammans skapa ett näringslivsklimat som kommunens invånare är stolta över.

Vilka frågor ska rådet hantera?

På den gemensamma agendan står långsiktiga framtidsfrågor för bättre näringslivsklimat, infrastruktur, utbildning, attraktivitet och långsiktiga planfrågor.

Näringslivsrådets ledamöter utses via Falköpings kommun och näringslivets olika intresseorganisationer i Falköping. Ambitionen är en bred representation från olika branscher och storlek på företag.

Mötesplatser och dialog är nyckeln

Samarbetet bygger på ett ömsesidigt förtroende och en öppen dialog.
Näringslivsrådet har sett det som en viktig uppgift att skapa mötesplatser för näringslivet i form av frukost- och lunchmöten.

Vi åkte till Falbygdens Ost där Näringslivsrådet hade ett möte tillsammans med näringslivschef Magnus Sundén för att prata med representanter från rådet och fråga hur de ser på kommunens arbete mot ett näringsliv som utvecklas. Svaren kan du höra i filmen ovan.

Avdelare

Tåstorps demenscentrum

Första spadtaget till Tåstorps demenscentrum togs 2 november 2017 och byggprojektet, som är kommunens hittills största, har pågått hela 2018.

Under projekttiden sker tät samverkan mellan fastighetsavdelningen, representanter från socialförvaltningen och byggfirman. Samarbete mellan byggansvariga och verksamhet ökar förutsättningarna för en riktigt bra boendemiljö och en god vård och omsorg.

Kompetenscentrum för demensvård

Det kommer finnas 70 platser för permanentboende, 10 platser för korttidsvistelse samt dagverksamhet för personer med demenssjukdom då byggnaden står klar i slutet av 2019. Tåstorps demenscentrum kommer att ha en speciell roll i kommunens demensvård, då det även blir ett kompetenscentrum för demensfrågor. Utbildning ska kunna ske på plats i lokalerna och personal med specialistkunskap kan handleda kollegor som arbetar med demensvård på andra enheter inom socialförvaltningen.

Parallellt med själva byggprojektet sker förberedelser genom verksamhetsplanering, rekrytering och utbildning av personal.

Avdelare

Helheten större än delarna

Kommunen har under året ökat sitt fokus på att fånga helhetsbilder och samverka i mellanrummen mellan verksamheter och nämnder men även ut mot civilsamhället och övriga aktörer. Det är i mellanrummen gemensamma utmaningar finns och det är där lösningarna kan skapas tillsammans. I en snabbt föränderlig värld och när demografin visar att få ska försörja fler i framtiden blir betydelsen av att kunna göra prioriteringar utifrån behov än viktigare.

Trygg hemgång införs den 1 november

Falköpings kommun har sedan november en ny insats ”Trygg hemgång”. Trygg hemgång är en biståndsbedömd och avgiftsfri insats som innebär en möjlighet för personer att komma hem direkt från en sjukhusvistelse eller bo kvar i sitt hem vid ett ökat vårdbehov.

Trygghet och självständighet

Trygg hemgång är ett projekt på socialförvaltningen som kommer att bedrivas under ett års tid, med regelbunden uppföljning och utvärdering under projektets gång. Syftet med att införa Trygg hemgång är att personer ska kunna få de insatser de behöver i sitt eget hem och skapa trygghet och hjälp till självständighet.

Insatser för att kunna återgå till vardagen

Kommunens biståndshandläggare kan besluta om insatsen Trygg hemgång för två veckor, antingen efter sjukhusvistelse eller vid ökat vårdbehov i hemmet.

Insatsen ges av ett team för Trygg hemgång som består av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, biståndshandläggare, undersköterskor och chef/arbetsledare. Insatsen ges i hemmet istället för att personen får ett beslut om plats på korttidsenheten. Teamet arbetar för att den som behöver stöd, omsorg, hjälpmedel och träning snabbare ska kunna återgå till sin vardag.

Projektet ska bedrivas under ett års tid. Beslut om eventuell förlängning tas i socialnämnden under 2019 innan projektets utgång.

Avdelare

Följeforskning på Falköpings kommun

Kennert Orlenius

Falköpings kommun har under flera år bedrivit ett utvecklingsarbete som alltmer stärkt inriktningen mot en socialt hållbar kommun.

Under de senaste åren har det arbetet mer strategiskt och systematiskt bedrivits mot mål i kommunens styrdokument. Från och med 2019 får det också en tydligare politisk förankring och ledning genom inrättande av det sociala hållbarhetsutskottet. Detta visar Kennert Orlenius forskning som studerat Falköpings kommuns arbete mot en socialt hållbar kommun.

Kartläggningen visar att styrningen går från ord till handling och präglar centrala, operationella verksamheter för att främja allas inkludering i kommunen. Det finns en ”kulturell DNA” som präglar kommunens verksamhet. Kennert ser att målet om social hållbarhet är väl förankrat i flera led och praktiska verksamheter.

Samarbeta under samma tak

Collegium park

Under hösten skedde en samlokalisering i nya lokaler mellan Arbetsmarknadsenheten och Socialförvaltningen.

Under hösten skedde en samlokalisering i nya lokaler mellan Arbetsmarknadsenheten och Socialförvaltningen. Även Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finns representerade på samma plats. Arbetsmarknadscenter blir en mötesplats där kompetens samlas kring medborgares behov och snabba beslut kan fattas kring enskilda individer.

Ökat fokus på förebyggande arbete

Skolelever med smileys på lappar

Under året som gått har kommunen fortsatt med sitt arbete mot mer främjande och förebyggande insatser. Stödjande insatser som gjorts under året är till exempel förskolans barnhälsoteam, skolteamet, stödteam, anhörigstöd, trivselprogram, främjande insatser Ällagatan, bostad först, skolbrandmän med flera.

Ällagatans förebyggande team

Ällagatans förebyggande team arbetar med att stärka föräldraförmåga, genom att ge råd och stöd i föräldraskapet och att hjälpa familjer till rätt insats.

Fördelen med en lågtröskelverksamhet är att det blir lättare för föräldrar och barn/ungdomar att söka hjälp utan att behöva genomgå en barnavårdsutredning och därmed bli satta under lupp. Även skolpersonal och andra parter som kommer i kontakt med den socialt utsatta familjen kan slussa vidare, när stöd och hjälp behövs, utan att det blir så skrämmande för familjen. På så vis kan barns livssituation förbättras utan att mer ingripande insatser krävs från socialförvaltningen.

Familjen i centrum

Verksamheten utgår från familjens berättelse och samtalet är grunden i arbetet. Ällagatan möter föräldern tillsammans med hela eller delar av familjen och ibland med andra som är viktiga för den enskilde. Samtalen handlar både om det som fungerar och om det som är jobbigt. Tillsammans med familjen hittar teamet lösningar på svårigheterna för att få vardagen att fungera bättre.

Avdelare

Tidiga insatser i förskola och skola gör skillnad

Barn- och elevhälsan på Specialpedagogiskt centrum bistår med stöd till verksamheten genom hälsofrämjande, förebyggande och stödjande arbete.

Stödet handlar om möjlighet till trygga och utmanande lärmiljöer, handledning av specialpedagog eller andra professioner, kartläggning och samverkan med andra instanser.

Familjecentralen utgör en del av barnhälsan och sedan något år finns ett stödteam som riktar insatser och stödjer elever, grupper, klasser eller pedagoger i utmanande situationer.

Avdelare

Effektiv Samordning för Trygghet – EST

Effektiv Samordning för Trygghet - EST är en arbetsmetod för att på ett strukturerat sätt samordna kommunernas förvaltningar och externa aktörer i samhället för att jobba förebyggande och öka tryggheten i våra kommuner.

Samhällsskydd Mellersta Skaraborg har startat upp EST tillsammans med de fyra kommunerna Falköping, Götene, Skara, Tidaholm och externa samhällsaktörer såsom polisen, bostadsbolag, väktarbolag och näringsidkare med flera.

För att främja trygghet

Målet med arbetsmetoden är att effektivisera det brottsförebyggandearbetet och det trygghetsfrämjande arbetet för att

minska otryggheten i samhället genom att sätta in välanpassade insatser i god tid. Arbetsmetoden innebär att aktörerna utbyter kunskap och händelserapporter för att skapa gemensamma lägesbilder och kunna strukturera och samordna insatser mot otrygghet.

Arbetet bygger på telefonkonferenser varannan vecka som leds av personal från SMS där alla aktörerna medverkar.

Avdelare

Restaurang AROM

Inom ramen för yrkesutbildning för vuxna har elever och lärare inom restaurangutbildningen på Lärcenter tillsammans startat restaurang Arom under hösten 2018.

Vid 6 tillfällen har det serverats en varierad lunchmeny som avslutades med examensarbete i form av jullunch. Eleverna har kunnat träna på att planera, förbereda och tillaga mat, som ju hör kockyrket till, i en mer autentisk situation.

Arbeta med och inte för människor

Jul I Stad 2018

Ett fokus under året har varit att utveckla och stärka kommunens demokratiuppdrag. Medborgardialog är ett sätt att utveckla kommunen med större fokus på demokratiutveckling. En stark demokrati bygger på att lyssna på varandra och tillsammans skapa samhällsbygget.

Svårt, men viktigt

Genom att utveckla och förankra medborgardialogen som metod vill vi låta dig som invånare vara med och påverka såväl i de vardagliga ställningstagandena i exempelvis skola, arbetsliv och i boendet som i de övergripande besluten på kommunal nivå.

Vi pratade med Per Larsson, Kommunutvecklare på Falköpings kommun som arbetar med att hitta former för att skapa en medborgardialog som är inkluderande och låter medborgare vara delaktiga.

Vi lär oss under tiden det här pågår och det gör vi tillsammans. Det gör vi genom medborgare som verkligen är engagerade och som verkligen vill skapa något bättre. Det är ju därför vi ska göra det här, för att människor vill verkligen vara med.

Avdelare

Vad säger våra medborgare då?

En engagerad medborgare som varit en del i dialogen om den stora skolomorganisationen i Falköpings kommun, är Morgan "Mojje" Andersson. Vi frågade honom hur han tycker att kommunens arbete med medborgardialog har fungerat.

Kommunens utveckling artar sig. Det är min spontana slutsats. Men, många tycker att mycket av det arbete som lagts på medborgardialog, endast är ett spel för galleriet. Besluten upplevs fortfarande tas ovanför huvudet på dem och det allmänna förtroendet är lågt. Så tycker åtminstone de största kritikerna, men det är de som hörs och syns mest.

Vad tycker våra ungdomar?

Unga tar ordet är en verksamhet som jobbar med ungas delaktighet och inflytande i kommunen. De jobbar genom att bland annat gå på möten med de olika nämnderna, förvaltningarna och tjänstepersonerna i kommunen som vill veta hur unga tycker och tänker i olika frågor. Deras mål är att öka och förenkla ungdomars möjlighet att nå fram med sina åsikter till politiken.

Vi frågade dem om deras tankar om årsredovisningen för 2018 och vad de tyckte var viktigast att ta upp utifrån deras perspektiv.

Vi har gjort den här filmen för att Falköpings politiker ska förstå vad de behöver göra för oss unga som bor i Falköping.

Avdelare

Språkvän i Falköping

Det bästa samhällsbygget gör vi tillsammans. I Falköping finns möjligheten att lära känna människor med rötter i en annan kultur. Genom att avsätta en liten del av sin tid får medborgare möjlighet att mötas.

Medborgarbehov ledde till simkurs

Språkväns strävar efter att utforma verksamheten efter de verkliga behov och önskemål som medborgarna lyfter. I de fall det är möjligt engageras de som lämnat önskemål i genomförandet. Språkväns simkurs för kvinnor planerades och genomfördes tillsammans med en kvinna som lyfte detta behov, då både hon själv, och många i hennes kontaktnät önskade lära sig simma.

Simkursen blev fulltecknad efter ett par dagar och en lång kölista upprättades. Kursen fungerade inte bara kunskapshöjande, utan öppnade dörrar till delar av samhället som deltagarna inte tagit del av tidigare:

Jag uppskattar att jag har fått den här chansen eftersom jag har velat lära mig simma länge, men inte vågat.

Avdelare

Lussenatta 2018

Lussenatta är ett mycket populärt och uppskattat drogfritt arrangemang som varje år lockar 600-800 besökare från åk 7-9. Det startades i slutet av 80-talet i syfte att förebygga ungdomars alkoholanvändning och har sedan dess funnits i olika former.

Evenemanget är ett samarbete mellan flera av kommunens nämnder. Även Unga tar ordet, olika idrottsföreningar och kyrkliga organisationer bidrar med insatser och håller i aktiviteter. Delar av näringslivet sponsrar med t ex priser.

Lussenatta startar med en innebandyturnering där flera hundra ungdomar deltar och fortsätter sedan med en mängd olika tävlingar och aktiviteter. Ett disco, där man 2018 kunde lyssna och dansa till både ett lokalt band och en populär artist, avslutar kvällen. Att ungdomarna är delaktiga i arrangemanget bidrar starkt till att det blivit en framgång!

Avdelare

Stärkt brukarplanering inom hemtjänsten

Socialnämnden fattade i juni 2018 beslut om ett resurstillskott till hemtjänsten för att få mer tid till att planera arbetet.

Varför behövdes mer tid för brukarplanering?

Noggrann planering, med möjlighet för brukarna att påverka, är en viktig förutsättning för en bra hemtjänst. För att uppnå detta behövs tid. Under våren 2018 framkom att arbetet i hemtjänsten upplevdes som stressande. Detta återspeglades inte i sjukskrivningstal eller annan personaluppföljning, men ledningen konstaterade ändå att känslan hos personalen krävde en åtgärd.

Dessutom hade brister i dokumentationen tidigare konstaterats inom hemtjänsten. Brukarplaneringstiden infördes då i syfte att öka personalens delaktighet vid planering av hemtjänsten. Avsikten var att öka såväl antalet brukare som hade en aktuell individuell planering för sin hemtjänst som personalens känsla av att kunna påverka.

Resultat av brukarplaneringstiden

Utförarna har med hjälp av brukarplaneringstiden kunnat arbeta aktivt med utbildning och dialog kring dokumentation, vilket innebär att allt fler brukare har en individuell genomförandeplan. Kommunens hemtjänst har ökat andelen genomförandeplaner från 65 % till 96 % under 2018 och uppger att brukartimmen kommer att behållas oavsett framtida resurstillskott.

Hemtjänst

De anställda beskriver flera goda effekter för både brukare och personal:

Man får tid att prata ihop sig så att man kan arbeta lika hos brukaren och det är positivt att kunna sammanfatta dagen tillsammans med sina arbetskamrater innan man går hem

Även privat hemtjänst ser resultat av åtgärden, vilket framkommer i kvalitetsuppföljningen.

Avdelare

Speedmeeting 2018

I april anordnades Speedmeeting på Lärcenter för fjärde året i rad. Eventet är ett samarbete mellan Falköpings Kommun, Arbetsförmedlingen, Företagarna Falköping och Swedbank.


Speedmeeting är ett tillfälle där arbetssökande och arbetsgivare möts och ges möjligheter till att etablera kontakter och skapa förutsättning för individer att komma in på arbetsmarknaden.

Genom samverkan identifieras utbildningsbehov för att matcha arbetsmarknadens efterfrågan. En utbildningsmatchning både utifrån arbetslivets behov men också utifrån individers bakgrund, kompetens och erfarenhet.

Avdelare

Åsikts- och synpunktshantering

Personal park- & gatuavdelningen

Ett fokusområde under året har varit att utveckla och stärka kommunens demokratiuppdrag. Kommunen har utvecklat sin kompetens för dialogprocesser genom samarbete med SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Vi är till för falköpingsborna!

En förskjutning mot verksamhetsidén ”vi är till för falköpingsborna” syns genom att fler insatser och verksamheter idag involverar ”de som verksamheten är till för” i en större utsträckning. Exempel på detta är arbetet med Platåskolan, Unga tar ordet, Bostad först och Kinnarps förskola.

Fokus på dialog

Kommunen arbetar på olika sätt för att informera, skapa dialog och “hålla kontakten med” medborgarna löpande till exempel när olika fysiska arbeten sker under byggtiden av fastigheter, gator, VA och parkarbeten.

Kommunen har en synpunkts- och klagomålhantering för att fånga in hur medborgare upplever verksamheter, insatser, service och tjänster med mera. Antalet synpunkter och klagomål har de senaste åren minskat från cirka 1000 stycken till 300 år 2018.

Till vår glädje ser vi att andelen beröm ökat under året och receptionen i Stadshuset beskriver att uppskattning visats på olika sätt under året. Kommunen har fått alltifrån blommor och choklad till tårta. Den övervägande delen är klagomål vilket kommunen ser som en möjlighet att utveckla sina verksamheter.

Din åsikt är viktig!

Vad ni medborgare tycker är viktigt för oss. Därför behöver kommunen synliggöra synpunkts- och klagomålsarbetet för att nå ut till medborgarna bättre. Under året har arbetet därför styrts upp och återkoppling ges idag i stor utsträckning enligt politiskt tag­na tidsramar.

Kommunens bedömning är att demokratiuppdraget måste fortsätta att stärkas.

 

EKONOMI

Kort ekonomisk redovisning

Var kom pengarna ifrån?

Den största andelen av kommunens intäkter betalades in via skattesedeln. Kommunalskatten stod för 54 procent. 22 procent kom från staten och andra kommuner via utjämningssystemet. 9 procent av kommunens intäkter var avgifter från exempelvis äldreomsorg och funktionsnedsättning, vatten och avlopp, barnomsorg, Odenbadet och liknande. 10 procent utgjordes av skattemedel i form av riktade statsbidrag och bidrag från försäkringskassan för personliga assistenter med mera. Försäljning av verksamhet och övrigt stod för 5 procent.

Hur användes pengarna?

2018 uppgick nettokostnaderna för kommunens nämnder till drygt 1922 miljoner kronor. Äldreomsorg och funktionsnedsättning respektive individ- och familjeomsorg tillsammans med skola och social omsorg stod totalt för 69 procent av nettokostnaderna.

var går skattepengarna

 

 

AVSLUTNINGSVIS

Vår kommundirektör har ordet