24 november 2020
Utbildning & barnomsorg

Platåskolans byggstart är försenad – lång väntan för elever och personal

Behovet av en ny högstadieskola är stort men byggstarten för nya Platåskolan dröjer. I väntan på den upplever elever och skolpersonal att det blivit trångt i klassrum och korridorer. Antalet elever ökar och lokaler saknas, vilket påverkar arbetsmiljön
negativt. I nuläget vet ingen när Platåskolan kan börja byggas, men personalens engagemang och ambition är stor för att lösa situationen.

Skolelever

Fyra röster från Centralskolans elevråd. Från vänster NadjatIbrahim, Rimas Baalbaki, Tilda Westermark och Alexander Övergård.

Kommunfullmäktiges beslut om detaljplanen för Gamla stan 2:26, markområdet där Platåskolan ska byggas, har överklagats igen. Den här gången till mark- och miljö-överdomstolen som förväntas ta ett beslut någon gång under första halvåret nästa år.

Alla påverkas av förseningen

Om domstolen anser att kommunfullmäktiges beslut ska gälla, tar det cirka två år att bygga skolan. Det innebär troligen att skolan kan stå klar för inflyttning hösten 2023. En kraftig försening på över ett år och som på olika sätt berör elever i hela kommunen.

‒ Alla påverkas av att processen inte kommer vidare, säger Henrik Ader, ny verksamhetschef för grundskolan. Jag tycker den nya skolorganisationen visar på en fantastiskt bra och genomtänkt planering som dessutom är väl förankrad. Elevernas framtid är viktig och självklart kräver de och deras föräldrar en bra och likvärdig utbildning.

Henrik Ader, ny verksamhetschef för grundskolan

Henrik Ader, ny verksamhetschef för grundskolan

Stort engagemang för att hitta nya lösningar

Skolpersonalen har lagt ned ett omfattande arbete på den nya skolorganisationen och det är många som blivit besvikna när planerna försenas ytterligare. För antalet elever ökar hela tiden och behovet av nya lokaler är stort redan nu.

– Det innebär ju tyvärr en hel del merarbete för vår personal som tvingas hitta nya lösningar, ställa om och hålla ut för att verksamheten ska fungera, fortsätter Henrik. Jag känner dock stor tillit för att personalen hittar lösningar i den situation som uppstått nu. Jag hoppas att processen snart är igång igen, och då är vi beredda att sätta spaden i jorden!

Lärare ställer om och håller ut

På Centralskolan finns för närvarande cirka 500 elever i årskurserna F–9 med cirka 28–30 elever i varje klass. Lokalerna är i stort behov av renovering och många väntar på att bygget av den nya högstadieskolan ska komma igång.

Simon Andersson och Anna Götlind

Simon Andersson och Anna Götlind, lärare

‒ Arbetsmiljön på Centralskolan är just nu varken bra för elever eller personal, säger Anna Götlind, lärare i svenska och samhällsorienterande ämnen (åk 7‒9). Det kan bli rätt stökigt med så många barn i varje klass, men tyvärr finns det inga grupprum. Det finns heller inga lokaler på skolan för barn med särskilda behov eller med NPF-diagnoser. Det får så klart konsekvenser och barnens utbildning riskerar att bli lidande. Men än så länge kan vi hantera detta. Just nu glädjer vi oss åt att kommunens elever totalt sett har fått högre meritpoäng än tidigare, det vill säga deras skolresultat har blivit bättre. Vi har fler behöriga lärare och sjuk-frånvaron har minskat bland personalen.*
(*Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 2019.)

”– Vi har hamnat i ett limbo”

Simon Andersson arbetar på Centralskolan som slöjdlärare. Han känner sig lite lätt uppgiven när planerna återigen skjuts på framtiden. Simon vet att många kolleger ser fram emot den nya Platåskolan, men några är tveksamma. Risken är att de tröttnar på att vänta.

‒ Självklart är vi besvikna när planeringen för den nya skolorganisationen inte håller som det var tänkt, säger Simon Andersson. Det är emellanåt lite svårt att hantera. Från vårt lärarperspektiv känns det ibland som att vi på vår planerings-resa är på väg mot den nya Platåskolan, men i själva verket står vi fortfarande kvar på perrongen.

Platåskolan är framtiden

Både Anna Götlind och Simon Andersson har ingått i olika arbetsgrupper för att planera den nya skolorganisationen. De ser många fördelar när den förverkligas fullt ut och den nya Platåskolan är på plats.

Simon lyfter fram det kollegiala lärandet med flera lärare i samma ämne. Det ger bättre kvalitet och goda förutsättningar att utveckla en likvärdig skola. Anna instämmer och ser fram emot mindre klasser, språklärare som slipper flytta runt mellan olika skolor och många fler grupprum.

‒ För att kunna möta elevernas behov i framtiden är flexibla lokaler väldigt viktigt, anser Anna Götlind.

Många längtar efter en ny skola

Elevrådet

Från vänster NadjatIbrahim, Rimas Baalbaki, Tilda Westermark och Alexander Övergård

Tilda Westermark och Alexander Övergård går i 7:an, Rimas Baalbaki i 6:an och Nadjat Ibrahim i 4:an. De ingår alla i elevrådet på Centralskolan men är relativt nya i den rollen. Hur tänker de kring förseningen av den nya skolan? De vet att en ny högstadieskola ska byggas och var det är tänkt att den ska placeras.

Nadjats storasyster, som går i 8:an på Kyrkerörsskolan, har deltagit i en QR-vandring i kalkbrottet som visar byggnadens arkitektur, placering samt utemiljön.

‒ Jag tror att hon tyckte det var fint, säger Nadjat Ibrahim, så det ska bli roligt att börja i den nya skolan.

Missar den nya skolan

Tilda och Alexander har redan insett att de missar Platåskolan. Den hinner inte bli klar innan de börjar på gymnasiet.

‒ Synd för oss, men det behövs helt klart en ny skola, för de som finns här i stan är väldigt gamla, tycker Alexander Övergård. Och gympasalarna räcker inte till, nu har eleverna på högstadiet gympa i Frejahallen.

Trångt i korridorer och trappor

Rimas Baalbaki tror också att det blir bra med en ny skola. Förhoppningsvis hinner den bli klar innan hon börjar 9:an.

‒ Just nu är det lite jobbigt för oss elever som är lite äldre, tycker Rimas. Det är trångt när vi ska ut och in. Och vi har svårt att få plats med våra grejer i kapprum och korridorer, så det behövs verkligen en ny skola.