Frågor och svar

Falköpings kommun arbetar aktivt med att utveckla skolorganisationen för högstadiet.
Ett beslut om ny skolorganisation togs i mars 2017, med syftet att skapa en mer likvärdig och hållbar struktur. Beslutet innebär att högstadieenheterna i Floby och Stenstorp ska behållas, medan övriga högstadieelever ska samlas i centrala Falköping – i en ny högstadieskola kallad Platåskolan.

Underlaget till beslutet togs fram i samband med Skolinspektionens tillsyn och en revisionsrapport som föreslog tre alternativa lösningar. Fokus låg på huvudmannaansvar och elevernas rätt till likvärdig utbildning.

Sedan dess har elevprognoserna förändrats. Istället för tidigare beräknad ökning visar nuvarande prognoser på minskande elevkullar, vilket påverkar förutsättningarna för hur skolorganisationen ska se ut framöver.

För närvarande finns förslag på att ha en eller två 7–9-enheter i centrala Falköping. Detta kommer att beslutas av politiken.

Högstadieelever från Vartofta och Gudhem kommer fortsättningsvis att ha sin undervisning i centrala Falköping. Ersättningslokaler togs i bruk i januari 2024. Dessa är anpassade för att tillgodose elevernas utbildningsbehov.

25-04-29

Vad händer just nu med den nya högstadieskolan vid Ållebergsgymnasiet?

Inflyttningen i den nya högstadieskola vid gymnasiet, som ska inrymma årskurs 7 -9 från Varofta- och Gudhemskolan, sker efter årsskiftet 2024 innan starten på vårterminen.

Den nya skolan ska heta Högstadium Odenvi. Namnet har anknytning till platsen. Under 40-60 talet fanns där motorbanan Odenvi med bland annat speedway och stockar. Nu ligger fotbollsplanen Odenvi strax intill där skolan skall byggas.

Monteringen av moduldelarna är påbörjade. Sedan följer en tid av att koppla in alla rör för vatten,avlopp, el, IT och så vidare samt färdigställa inomhus med att täta mellan moduldelar.

2023-10-31

Vilken är planen för Vartofta skola nu?

Vad är planen för Vartofta skola, ingen renovering eller tillbyggnad?
Kommer modulerna att avskaffas så snart hyrkontraktet för dem går ut?

Svar:
Planen för den blivande F-6 skolan är att se över hela skolbyggnaden för att se vilka behov som finns. Allt för att den skall kunna bli en bra F-6 skola.

Exakt vad som kommer att behöva göras är ännu inte fastslaget, inte heller när i tid detta blir. Dock är det klart att skolan har behov av renovering.

Vad gäller de moduler som nu står på skolan, så kommer dessa att stå kvar så länge det behövs. Vi har med andra ord i dagsläget inte ett satt slutdatum för när dessa tas bort.

2022-10-18

Hur har ni tänkt och på vilka grunder har ni tagit beslut om den nya skolorganisationen?

Rapporten som PWC gjorde åt Falköpings kommun och som lämnades in till kommunen i oktober 2016, vilar på forskning. Likaså den rapport/granskning som Skolinspektionen gjorde i Falköpings kommun 2014.

Vi är medvetna om att beroende på vilken forskning man väljer att fördjupa sig i, kan man hitta fördelar eller nackdelar som stödjer både små och stora enheter.

Det är viktigt att i detta sammanhang betona att kommunen valt att behålla många små enheter i vår nya organisation, dels med geografisk spridning för att ha god täckning för de lägre åldrarna, det vill säga F–6 och dels med likvärdig årskursomfattning. Kommunen har valt att ta ett helhetsgrepp för att stärka likvärdigheten för alla kommunens elever.

Just nu råder det lärarbrist i hela landet. Det är enklare att använda utbildade pedagoger rationellt i undervisning vid större enheter än att låta värdefull tid läggas på transporter mellan skolor. Kommunen har svårt att rekrytera behöriga lärare till de minsta enheterna detta gäller än högre grad för åren 7-9.

När man läser forskning så betecknar man små enheter som en skola med mellan 100-300 elever.

Skolverket har också forskning vad det gäller skolornas storlek och elevernas resultat.

Det som också tagits upp som avgörande och viktigt från Skolverket är pedagogernas möjlighet att mötas för kompetensutveckling och kollegialt lärande. De är viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning.

Så här skriver forskningen från Linnéuniversitet 2014:

2.1 Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer samt möjlighet att erhålla en likvärdig utbildning

Resultaten från den forskning som intresserat sig för relationen mellan skolstorlek och utbildningskvalitet och elevers skolresultat är inte entydig. Det går både att finna forskning som visar på såväl positiva som negativa samband mellan skolans storlek och undervisningskvalitet och elevers prestationer.

På motsvarande sätt finns det forskning som inte stödjer ett sådant samband, det vill säga att varken stora eller små skolor skulle ha någon mätbar effekt på elevers skolresultat. Det sistnämnda (det vill säga en avsaknad av samband) pekar två forskningssammanställningar om skolstorlekens effekter från början av 1990-talet på (Williams, 1992; Fowler, 1995).

Både dessa poängterar att det inte går att slå fast att elevers kunskapsnivåer skulle vara kvalitativt bättre på en liten skola jämfört med på en stor, och tvärtom. Vad som framhålls i dessa studier är att skolstorlek som ensam faktor inte verkar ha något större förklaringsvärde utan måste förstås tillsammans med andra faktorer som exempelvis klasstorlek och skoldistrikt

I en mindre forskningsöversikt i kombination med en mer kvalitativt grundad studie som behandlar frågan om skolstorlek och likvärdighet kommer Skolverket (1996) fram till ett liknande resultat. Det vill säga skolverket framhåller att det inte går att dra några generella slutsatser om att varken små eller stora skolor skulle besitta några fördelar med avseende på elevers prestationer. Liksom de ovan nämnda forskningssammanställningarna betonas att det är svårt att särskilja skolstorlek från andra möjliga påverkansfaktorer.

Det går också att finna nyare forskningsresultat inom området som har kommit fram till liknande slutsatser och understryker liknande ”mätningsproblem” (se till exempel Sadoski & Willson, 2006).

/Karina Bronell, skolchef och Ingvor Bergman, ordförande barn- och utbildning

Hur kommer upptagningsområdena se ut i den nya skolorganisationen?

Hur kommer skolskjutsen se ut i den nya skolorganisationen?

Barn- och utbildningsförvaltningen (BU) har också fått uppdraget att se över skolornas upptagningsområden med hänsyn till den organisatoriska förändring som skall genomföras, och kommer då även att se över skolskjutsorganisationen.

Delaktighet är viktigt i den här typen av frågor, och vi ska under resans gång på bästa sätt arbeta inkluderande i de frågor som dyker upp med berörda grupper, såsom föräldraföreningar, personal med flera.

I frågan om upptagningsområden och skolskjutsar kommer BU att ha en dialog med de elever och föräldrar som är berörda nu, men även med dem som kommer att behöva skolskjuts om några år.

Uppdaterat: 2023-02-08