Soldattorp och knekttavla

Soldattorp, även kallat knekttorp, byggdes åt och användes av en indelt soldat i indelningsverket (1680-talets början – 1901, då allmän värnplikt infördes). Bilden visar tre så kallade knekttavlor från Jättene, Loffastugan i Bolum och Torbjörntorp.

Systemet med soldattorp syftade till att ge Kronan ständig tillgång till knektar (fotsoldater). De svenska gårdarna (rotebönder) indelades i grupper (rotar), som var och en höll en soldat i beredskap. Roten ansvarade för soldatens bostad och uppehälle. Det kunde vara en ko, några får eller en gris, några höns, utsäde, ved, bete för kreaturen samt rätt att låna en häst som dragdjur. Ibland fanns ett mindre skogsområde utanför torpets tomt där "soldaten äger frihet nyttja fällning". Allt detta reglerades i soldatkontraktet.

På soldattorpets gavel mot vägen hängde rotetavlan, knekttavlan. På den framgick kompaniets namn och soldatens nummer, ibland även hans namn och under vilken gård som torpet låg. Färg och form på tavlorna har under tid varierat.

Totalt fanns 20 000-30 000 soldattorp under indelningsverkets tid. Åtskilliga finns kvar och används i dag mest som sommartorp eller förvaltas av hembygdsföreningar eller museer runtom i landet.