I vävstolen

Gerumsmanteln är oval till formen 2x2,5 meter och är tillverkad av ett enda tygstycke. Den är skuren till sin form och kantad med kaststygn. Det finns olika teorier om hur och på vilken typ av vävstol manteln är vävd. Är den vävd på en rundväv eller kanske på en upprättstående vävstol?

När Historiska museets konservator Eva Lundvall undersökte manteln upptäckte hon att det fanns 3 cm raka delar på mantelns lång- och kortsidor. Där fanns vändande trådar i både varpriktning och inslagsriktning. Eva menar att manteln vävts på en rundväv. När väven tas ur en sådan vävstol får tyget formen av en cylinder.

bit av ett tyg i så kallat hundtandsmönster med mörkt och ljust ullgarn

Historiska museets analyser visade att manteln är vävd med naturligt brun och vit ulltråd. Tråden runt mantelns ytterkant var en gång vit.

Textilarkeolog Lena Josefsson bor och verkar i Östra Gerum. Hon har vävt prover på en varptyngd vävstol för att kunna återskapa Gerumsmanteln. Med hjälp av experimentell arkeologi kan vi få säkrare svar på t.ex. hur lång tid det tog att spinna och väva under forntiden. Lena menar att vävstolen som manteln vävdes i var vertikal och då finns två varianter – rundväv eller upprättstående varptyngd vävstol. Något prov i rundvävstol har inte gjorts än.

Vi bör också ta hänsyn till järnålderns livsstil och världsuppfattning när vi funderar på hur och under vilka omständigheter manteln vävts. Mycket tid och arbete lades ner på att spinna garn, väva och tillverka den stora manteln – kanske för att sedan offras i mossen till högre makter. Det är svårt att tänka sig att vi skulle göra detsamma idag.