Reningsverk och biogas

I kommunen finns åtta reningsverk i drift, varav de tre största finns i Falköping, Stenstorp och Floby. Till dessa verk finns också ett antal pumpstationer anslutna.

  • Avloppsvatten från Slutarp, Kinnarp, Gudhem, Torbjörntorp och Vartofta pumpas till Hulesjöns reningsverk.
  • Avloppsvatten från Dala pumpas till Stenstorps reningsverk.
  • Övriga reningsverk finns i Valtorp, Broddetorp, Odensberg, Åsarp och Kättilstorp.

Falköpings biogasanläggning

Falköpings biogasanläggning ligger på Hulesjöns avloppsreningsverk i Falköping. Biogasanläggningen tar emot och behandlar utsorterat matavfall från hushåll och storkök i kommunens tätorter, samt fettavskiljarslam från storkök.

Avfall Östra Skaraborgs (AÖS) medlemskommuner lämnar i nuläget cirka 400 ton fast matavfall per månad.

Tillsammans med avloppsslammet från reningsverket genererar denna matavfallsmängd cirka 150 m³ metangas per timme (metanhalt 65 procent). Detta motsvarar en energimängd av 24 000 kilowattimmar/dygn.

Huvuddelen av biogasen uppgraderas till fordonsgas. Resten används till uppvärmning av våra rötkammare och byggnader.

Behandling av matavfall

Det utsorterade matavfallet från hushåll och storkök samlas in och körs till avfallsanläggningen för invägning och lastas sedan in i mottagningen.

För att rötningsprocessen ska bli effektiv krävs ett finfördelat organiskt material med en torrsubstanshalt runt 10-15 procent. Detta åstadkoms genom att matavfallet får passera en kvarn där det mals och sedan späds med vatten till önskad konsistens. Hårda föremål som ben, persikokärnor och liknande avskiljs till en container och körs sen till förbränning.

Från kvarnen pumpas matavfallet vidare till en mellanlagringstank/homogeniseringstank för omblandning. Från homogeniseringstanken pumpas sedan matavfallet vidare till rötkammaren. Detta sker kontinuerligt med ett litet flöde för att belastningen på rötkammaren ska vara så jämn som möjligt.

Rötning och kompostering

I rötkammaren bryts matavfallet ner under syrefria förhållanden. Nedbrytningen sker i flera delsteg under cirka 20 dygn med bildande av bland annat metan. Metangasen uppgraderas sedan till fordonsgas. När matavfallet brutits ner och lämnat ifrån sig sitt energiinnehåll pumpas det ut ur rötkammaren och vidare till avvattning. Detta sker med centrifug eller slamavvattnare.

Efter avvattning har rötresten en torrsubstanshalt på cirka 20 procent, ungefär som fuktig jord, och är nu klar för att efterkomposteras. I efterkomposteringen läggs rötresten i strängar och strukturmaterial som halm, torv eller sågspån blandas in. Därefter omblandas kompoststrängen under minst fyra veckor tills temperaturen är under 30 grader. I början på perioden då mycket värme bildas vänds strängen varje dag. Efter hand som processen planar ut sjunker temperaturen och strängen vänds efter behov.

För fullgod hygienisering krävs en temperatur av minst 55 grader i hela kompoststrängen under minst 7 dygn. Detta säkerställs under komposteringsperioden. Under ytterligare ett antal veckor får kompoststrängen sedan svalna och eftermogna och är därefter klar för användning. Kompostmull från matavfall är näringsrik och lämpar sig utmärkt som jordförbättringsmedel, exempelvis i trädgårds- och parkanläggningar, till blomjord eller till nyanläggning av gräsmattor.

Kompostmullen innehåller

  • Totalkväve = 1,65 procent av torrsubstanshalten (TS)
  • Ammoniumkväve = 0,28 procent av TS
  • Totalfosfor = 7750 mg/kilo TS
  • Cao (kalkverkan) = 0,31 procent av TS
  • Mullhalt = 31 procent av TS
  • pH-värde = 8,2

Uppgradering av biogas

Anläggningen för uppgradering av biogas på Hulesjöns reningsverk driftas av Falköpings kommun och ägs av Göteborg Energi AB. Den tar emot och behandlar cirka 2 300 m³ rågas per dygn. Rågasen består huvudsakligen av metan (65 procent) och koldioxid.

Koldioxid, vatten samt små mängder av svavelväte och syre avskiljs från rågasen. Därefter pumpas färdig fordonsgas med en metanhalt på minst 97 procent till tankstationen vid Ålleberg Center.

Hulesjöns reningsverk

Reningsverket har möjlighet att rena avloppsvatten för upp till 50 000 personer. I medeltal behandlas cirka 7 000 kubikmeter avloppsvatten varje dygn. Vid detta flöde tar det drygt ett dygn för vattnet att passera reningsverket.Reningen sker i tre olika steg:
  1. Mekanisk rening där fasta partiklar avskiljs - som till exempel papper, fekalier, sand.
  2. Därefter leds vattnet vidare till biologisk behandling. Här avskiljs organiskt material (BOD) och kväve med hjälp av mikroorganismer.
  3. Kemisk rening där fosfor avskiljs med hjälp av fällningskemikalier.

Utsläppsvillkor

Det samlade utsläppet från Hulesjöns reningsverk får som medelvärde per år inte överstiga:

  • 10 mg BOD7 per liter, eller
  • 0,25 mg totalfosfor per liter

Det finns även riktvärden för halterna av fosfor och kväve som anger nivåer där åtgärder måste vidtas för att sänka utsläppen:

  • Totalfosfor får vara högst 0,2 mg per liter per kvartal
  • Totalkväve får vara högst 15 mg per liter per kalenderår
  • Ammoniumkväve får vara högst 5 mg per liter som medelvärde under juni till oktober

Vattnets väg till renat

  1. Inkommande avloppsvatten: Första steget i reningen av avloppsvatten sker i mekaniska steget. Här avskiljs fasta partiklar som spolas ned. Fasta partiklar kan vara allt ifrån toapapper, trosskydd, bindor med mera. Dessutom avskiljs sand via två sandfång för att sedan tvättas i en sandtvätt och transporteras till ett upplag.
  2. Försedimentering: Vid försedimenteringen sjunker slam till botten för att sedan skrapas ihop till en slamgrop för vidare behandling.
  3. Biologiska reningssteget: I de biologiska bassängerna renas vattnet med hjälp av mikroorganismer och bakterier i syresatta samt syrefria zoner. Här sker en kvävereducering med cirka 70 procent.
  4. SBR-anläggningen (Satsvis Biologisk Rening): SBR-anläggningen hjälper till att öka avskiljningen ytterligare av kväve och kvarvarande organiskt material, så som fosfor och partiklar. SBR:en avskiljer dessutom organiskt material (BOD), fosfor och partiklar.
  5. Slutsedimentering: Här är slutfasen av reningsprocessen och en eventuell tillsats av kemikalier gör att det sista av fosforn avskiljs genom att sjunka till botten som slam. Slammet skrapas sedan samman med hjälp av en bottenskrapa för vidare behandling i reningsverket.
  6. Färdigbehandlat vatten: Det färdigbehandlade och nu rena vattnet avleds sedan till Lidan via Hulesjön och Bragnumsån.

Stenstorps reningsverk

Reningsverket är dimensionerat för 2 400 personer. Sedan 2007 har i stort sett bara kommunalt avloppsvatten behandlats i reningsverket, efter flera tyngre industrier på orten upphört med sin verksamhet. Reningsverket har överkapacitet, det innebär att det kan ta emot mycket mer avloppsvatten än vad som renas i dag.

I dag behandlar reningsverket avloppsvatten från Stenstorps tätort samt från Dala. Det renade vattnet avleds sedan till Pösan. Det finns planer på att även pumpa avloppsvatten från Borgunda till Dala-Stenstorp.

Till reningsverket hör också ett par dammar för avskiljning av kväve.

Tillstånd och utsläppsvillkor

Reningsverket har tillstånd för rening av avloppsvatten upp till 2 400 personer. Det samlade utsläppet från Stenstorps reningsverk får som riktvärde inte överstiga:

  • 10 mg organiskt material (BOD7) per liter/kvartal
  • 0,3 mg totalfosfor per liter/kvartal

Om riktvärderna överskrids ska åtgärder vidtas. Det finns även ett gränsvärde på 0,3 mg totalfosfor per liter/år, som inte får överstigas.

Studiebesök

VA-avdelningen tar gärna emot studiebesök på kommunens reningsverk!

Säkerheten för besökare och anställda är viktig och därför gäller följande regler vid studiebesök av elever:

  • Max 10 elever per besök, plus lärare
  • Samlas vid grinden och vänta på er guide
  • Följ guiden vid besöket och håll ihop gruppen
  • Vid olycka ring 112

Kontaktpersoner för studiebesök

Hulesjöns reningsverk
Lotta Rydén
0515-88 50 29
lise-lotta.ryden@falkoping.se

Stenstorps reningsverk
Thomas Åkesson
0734-60 62 97
thomas.akesson@falkoping.se

Floby reningsverk
Emil Wahnberg
0706-74 50 91
emil.wahnberg@falkoping.se