Varför ny skolorganisation?

PwC:s övergripande kommunrapport 2015 och skolinspektionens besök i Falköping 2014 visade på att skolan i Falköpings kommun inte gav eleverna i Falköping förutsättningar till en likvärdig utbildning. Barn- och utbildnings-nämnden beslöt efter detta att genom upphandling beställa en detaljerad genomlysning av skolorganisationen i kommunen.

Upphandlingen gick till PwC som efter genomgång av fakta, statistik, intervjuer av pedagoger, rektorer, förskolechefer och fackliga företrädare kom med en slutlig rapport i oktober 2016. Denna rapport gav politiken tre förslag till omorganisation av Falköpings skolorganisation.

Efter politiska diskussioner enades majoriteten om ett annat förslag än de tre som gavs vilket innebar att barn- och utbildningsnämnden föreslog att avveckla fyra skolenheter: Åttagårdsskolan, Yllestad skolan, Åsleskolan och Torbjörntorpsskolan.

Nämnden föreslog även att Gudhemsskolan, Kinnarpsskolan, Centralskolan och Vartofta skolan skulle bli F-6 enheter och avveckla sina högstadium.

Ett nyhet var även att Vindängen skulle byggas till med en ny särskola F-6 och att samtliga skolenheter som idag är F-5 enheter ska bli F-6 enheter för att bättre möta läroplanens krav.

Bakgrunden till förslaget

Likvärdigheten mellan skolornas förutsättningar brister vilket man vill förändra. Elevernas resultat i Falköpings kommun sjunker. Utbildning ska förbereda eleverna på en hållbar framtid som individer och samhällsmedborgare.

De som är politiskt valda ska som huvudman för skolan ta ansvar för helheten, skolans organisation, resursfördelning och för elevernas resultat. Skolans organisation kan aldrig beslutas av den som har sitt barn på respektive enhet utan bör göras utifrån ett helhetsperspektiv där man gör en bedömning utifrån elevantal och infrastruktur.

Falköpings kommun har i förhållande till folkmängd många grundskolor. Färre skolenheter gör att skolorna kan drivas mer rationellt och att resurserna kan fördelas så att de kommer fler till godo. Detta gynnar främst de elever som är i behov av stöd eller mer stimulans så att de kan få mer och likvärdig hjälp på alla skolor.

Rektor bör få möjlighet att leda skolan utifrån forskning och beprövad erfarehet och med styrdokumenten som bas i en arbetsmiljö som gynnar alla elevers möjlighet till utveckling och lärande. Rektor på en större enhet kan arbeta mer strategiskt med olika grupperingar, lättare planera så att det blir hela tjänster för personalen. Att till exempel ha möjlighet att parallellägga lektioner ökar möjligheten att göra olika grupperingar och olika konstellationer på gruppnivå som gynnar den enskilda elevens lärande. Resurser kan användas mer effektivt och riktas mot de som behöver mer stöd. En elevhälsa som är på plats och som innehåller olika professioner kan samverka och finnas tillgänglig på skolan varje dag.

Större skolenheter gör att den enskilda eleven kan erbjudas fler val och att lokalerna kan nyttjas bättre. Detta bidrar till att man kan öka personaltätheten då kringkostnaderna blir mindre och elevkostnaden blir mer likvärdig. En bättre storskalighet för de äldre åren gör att resurserna blir mer kostnadseffektiva och kommer fler elever tillgodo.

Personalen på en något större skola får möjlighet till ett kollegialt lärande, samarbete och ämnesdidaktik i vardagen vilket inte kräver någon större organisation eller åkande. Fler och bredare kompetenser hos personalen ger möjlighet till heltid och att man får kollegor med samma ämnesbehörighet. Nya och outbildade lärare kan få stöd av en kollega varje dag i sin planering, bedömning och vardagsarbete.

Kommunens nuvarande skolorganisation är ”spretig” och innehåller både stora och små skolor. Antalet elever varierar mellan cirka 30 – drygt 500. Dagens skola har fokus på kunskapsutveckling och staten har genom våra läroplaner fastställt kunskapskrav som alla elever ska nå. En mer likvärdig organisation bidrar till en mer likvärdig undervisning och lika förutsättningar för både elever och lärare. Det är lättare att rekrytera lärare och rätt behörigheter till något större skolenheter. Detta gynnar elevens kunskapsutveckling och det blir lättare att ge ALLA elever samma eller likartade förutsättningar att lyckas! Lärmiljöer och utrustning, personalens kompetens och behörighet, undervisning, kamratrelationer och gemenskap - alla delar bidrar till en bra skolgång där våra elever har möjlighet att lyckas!

Tryggheten är inte större på en mindre skola än en större. Kommunens mätningar visar att trivsel och trygghet inte har något samband med storleken på enheten. På en större skola har man dock möjlighet att söka och hitta olika grupperingar och nya vänner om det skulle uppstå mobbing eller utanförskap.

Eleven får träffa olika kamrater från olika sociala sammanhang och samhällsklasser. En förberedelser och bra erfarenhet för framtida studier och arbetsliv. Eleverna får möjlighet till fler förebilder och till nya vänner som man annars inte skulle ha träffat. Den gynnar mångfalden och integrationen för alla.

Att skapa en skola och en kommunal framtidsvision bör vara utgångspunkten i vår nya skolorganisation. En skola som tar sikte på framtiden och kan skapa goda arbetsplatser för lärare och elever är en förutsättning för kommunens utveckling och möjlighet till rekrytering.

Som huvudman har kommunen ett ansvar för att bryta den negativa resultatutvecklingen i kommunens skolor och vi vet med säkerhet är att vi inte kan fortsätta som vi gör nu. Många lokaler är också i dåligt skick och behöver renoveras alternativt byggas nytt.

Vad händer efter beslutet?

En styrgrupp ska bildas där alla partier har rätt att ha en representant.

Förvaltningen kommer bland annat att få i uppdrag att:

  • Se över förskoleverksamheterna och förändra efter behov
  • Se över skolskjutsorganisationen
  • Se över ledningen av våra förskolor och skolor så att förskolechefer och rektorer har ett rimligt ledningsuppdrag
  • Se över barn- och elevhälsan
  • Se över särskolan
  • Se över nuvarande upptagningsområden i dialog med föräldrarna
  • Se över integrationsfrågorna, kan flödena inom centralorten förändras?
  • Se över resursfördelningsmodellen
  • Se över konsekvenserna utifrån varje skola, vad det gäller lokaler och dess beskaffenhet
  • Ta fram en tidsplan för förändringsprocessen
  • Ta fram en investeringsplan tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen
  • Tydliggöra vilken prioriteringsordning de olika delarna i förändringen har

Karina Bronell
Skolchef