Likabehandlingsarbete

Likabehandling

Vision:

Alla på skolan såväl elever som vuxna skall må bra, känna att de trivs och mötas med respekt från övriga elever och vuxna.

Skolan skall vara en trygg miljö som främjar elevers lika rättigheter med ett bra arbetsklimat där ingen skall utsättas för någon form av kränkande behandling. Skolan skall verka för att skapa goda kamratrelationer och motverka all form av kränkande behandling som diskriminering och trakasserier på grund av kön, etisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder. Vi skall ingripa direkt för att få bort kränkningar och mobbning i men även utanför skolan om det påverkar arbetet i skolan. Vi arbetar förebyggande och håller medvetenheten och kunskapen om problemen aktuella hos såväl elever som personal. Vi skall ge de som utsätts stöd, hjälp och skydd och de som utsätter stöd och hjälp. Detta arbete bygger på och regleras i skollagen 6 kap. Se bilaga 1.

 Beskrivning av verksamheten

Studiegården är en särskild undervisningsgrupp som riktar sig till elever i år 7-9. Gruppen består av ca 9 elever och 4,2 lärartjänster.

Rektor och/eller stödteam presenterar vid eventuell placering i undervisningsgruppen dokumentation över vilka åtgärder, utredningar mm som gjorts för aktuell elev. Placering i gruppen sker i enlighet med Rutiner för placering i särskild undervisningsgrupp (framtagen hösten 2008). Placeringen är frivillig och sker först efter att elev och föräldrar vid besök informerats om verksamheten. Vid ett erbjudande att gå i Studiegården har eleven mellan två och fyra veckor på sig att ”känna sig för”. Därefter utvärderar personalen tillsammans med eleven och vårdnadshavare de första veckorna.

Efter inskrivning i undervisningsgruppen har eleven fortfarande sin klasstillhörighet i ordinarie skola. Detta för att eleven ska känna samhörighet och möjlighet ska skapas för en återgång snarast möjligt. Elever i den särskilda undervisningsgruppen får ett komplett betyg enligt läroplanen.

Utgångspunkten för undervisningen är läroplanen samt de olika kursplanerna. Målsättningen med studierna är att, utifrån sina egna förutsättningar, ge varje elev de nödvändiga basfärdigheterna och baskunskaperna, samt att verka för återgång till ordinarie klass. I de fall där eleven av någon orsak inte återgår till den ordinarie klassen, koncentreras insatserna på att förbereda eleven för gymnasieskolans olika program.

Förutom huvudmålet strävar vi mot ett antal delmål:

  • Att öka elevens självförtroende
  • Att känna tillfredsställelse med sitt arbete
  • Att uppmuntra till självständighet och ansvarstagande
  • Att eleven ska vara en god kamrat
  • Att tillsammans med vårdnadshavare och elev arbeta för en positiv utveckling av elevens hela situation.

Kommunens specialpedagoger, skolpsykologer och kuratorer har tillsammans med elevvårdsteamen den stödjande funktionen. Vid månadskonferenserna, där rektor för Specialpedagogiskt centrum (SPC) är ordförande, diskuteras bland annat. utskrivningar, inskrivningar, situationen för skolans elever, åtgärder, behov av kompetensutveckling mm.

Varje elev arbetar efter ett individuellt schema som är upplagt efter behov. Stor vikt läggs vid att eleven ska lyckas och känna glädje i arbetet och till slut vara nöjd med resultatet. Den första tiden i Studiegården går därför åt till att hitta arbetssätt som fungerar för varje enskild elev. Eleven har därefter stora möjligheter att påverka det dagliga arbetet

Vid studiebesöket inför eventuell placering informeras elev och vårdnadshavare om verksamheten, då presenteras även arbetsplan och likabehandlingsplan.

Storleken på den särskilda undervisningsgruppen och att personal alltid är närvarande medför att en snabb insats kan genomföras vid behov.

Utvärdering och revidering

Uppföljning och revidering av likabehandlingsplanen sker därefter med hjälp av elever och vårdnadshavare.

Eleverna genomför årligen en enkät. Regelbundna diskussioner i grupp och enskilt kring likabehandlingsarbetet sker med eleverna av verksamhetens personal. I den lilla gruppen ges stora möjligheter för detta arbete, exempelvis vid dagliga samlingar och lektioner. Förebyggande arbete och utvärdering sker ständigt och förstärks av att all personal och hela undervisningsgruppen oftast är närvarande.

Dessutom har personalen vid verksamheten täta kontakter med vårdnadshavare där dessa frågor diskuteras vid behov.

Diskussionerna med elever och vårdnadshavare samt enkäten ligger till grund för uppföljningen och revidering av likabehandlingsplanen vilket sker i slutet av vårterminen.

Definitioner

Kränkande behandling

Gemensamt för alla former av kränkande behandling är att någon eller några går ifrån principen om alla människors lika värde. Det kan gälla såväl handlingar elever emellan eller vuxna men även mellan elever och vuxna. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade mot en eller flera.  

  Kränkningarna kan vara:

  • fysiska (t ex att bli utsatt för slag eller knuffar)
  • verbala (t ex att bli hotad eller kallad för hora, bög)
  • psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, blickar, ryktesspridning)
  • text och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms eller mms)

Mobbning

För att en kränkning skall betecknas som mobbning förutsätts att den som utsätts blir det vid upprepade tillfällen. Detta är skillnaden mellan mobbning och annan kränkande behandling. Det råder även en obalans i maktförhållande mellan de/den som mobbar och de/den som blir utsatt för mobbning.

  Diskriminering

Är ett samlat begrepp för de som på ett negativt sätt blir kränkta utifrån olika grunder som kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.

  Sexuella trakasserier

Avser kränkningar som anspelar på sexualitet eller på kön. Det kan avse en motvilja eller ett förakt mot personer inkluderat HBT, homo-, bi- och transsexuella personer.

  Rasism

Grundas på uppfattning om egen grupps överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska eller intellektuella skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av denna uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

  Främlingsfientlighet

Avser motvilja mot grupper utifrån fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktärer.

Specifika åtgärder

Kön

Mål

Att ingen ska känna sig diskriminerad på grund av sitt kön

Att ingen ska bli utsatt för nedsättande sexualiserat språkbruk eller andra trakasserier

Att motverka traditionella könsroller

Aktiviteter för att nå målen

  1. Undervisning i sex och samlevnad där man för diskussioner kring värderingar, titta på film, litteratur.
  2. Samtal i vardagen, enskilt eller i grupp
  3. Besök på Ungdomsmottagning
  4. Ordningsregler som skrivs i samråd med elever, vårdnadshavare och personal
  5. Enligt VISA-plan genomföra studiebesök

Tidpunkt

  1. Kontinuerligt (en gång per läsår)
  2. Regelbundet – dagligen
  3. I år 8
  4. Vid läsårets start
  5. Under läsårets gång genomförs 2-4 studiebesök

Ansvar

Studiegårdens personal är ansvarig för att det genomförs och följs upp

Sexuell läggning

Mål

Att inte diskrimineras eller trakasseras på grund av sin sexuella läggning

Aktiviteter för att nå målen

Undervisning i sex och samlevnad där man för diskussioner kring värderingar, titta på film, litteratur, värderingsövningar.

Besök på/av Ungdomsmottagning

Tidpunkt

Kontinuerligt

I samband med sex- och samlevnadsundervisning

Vid besök på/av Ungdomsmottagning

Ansvar

Studiegårdens personal är ansvarig för att det genomförs och följs upp

Funktionshinder

Mål

Alla på Studiegården ska ges möjligheten att få sina individuella behov tillgodosedda.

Ingen på Studiegården ska känna sig diskriminerad eller trakasserad på grund av sitt funktionshinder.

Aktiviteter för att nå målen

  1. Via tidiga täta kontakter med tidigare skola och vårdnadshavare insamlas information om vad eleven har för behov. (Vid behov tas kontakt med vårdnadshavare under tiden på skolan för att eleven och vårdnadshavare ska vara delaktiga i de åtgärder som vidtas.)
  2. Fortbildning för personalen rörande olika funktionshinder.
  3. Spontana diskussioner kring den aktuella situationen.
  4. Samlingar vid frukostbordet där diverse ämnen kan diskuteras.
  5. Konferenser med rektor, kuratorer, skolpsykologer, specialpedagog m.fl.

Tack vare detta kan exempelvis följande åtgärder erbjudas i undervisningssituationen;

  1. Möjlighet till avskilda arbetsplatser ger studiero.
  2. Individuellt anpassat studiemateriel, exempelvis lättlästa versioner på läroböcker.
  3. Hjälpmedel som dator, talsyntes extra rättstavningsprogram, ljudböcker, vid behov få texter upplästa.

Tidpunkt

1. Innan eleven börjar på Studiegården och under den första tiden.

2. En till två ggr/termin

3. När situationen uppstår

4. Dagligen

5. Månatliga

Ansvar

Rektor och berörd personal

Anmärkning

Elever med funktionshinder som rörelsehinder, hörsel- och synnedsättning kan för närvarande inte tas emot utan anpassning av lokaler och hjälpmedel.

Etnisk tillhörighet

Mål

Alla ska oavsett etnisk tillhörighet känna sig delaktiga i Studiegårdens verksamhet och känna att deras behov blir tillgodosedda. Ingen ska heller känna sig missgynnad eller orättvist behandlad p.g.a. att de tillhör en viss etnisk grupp.

Aktiviteter för att nå målen

  1. Den dagliga verksamheten skall genomsyras av ett synsätt där frågor som tar upp alla människors lika värde, rasism och främlingsfientlighet samt minoriteters rätt står i fokus.
  2. Spontana samtal vid morgonsamling/frukostsamling samt vid andra tillfällen där vi bedömer att ytterligare diskussion kring dessa frågor behöver ske.
  3. Dessa frågor bearbetas också inom ramen för SO-undervisningen vid exempelvis arbete med Andra världskriget där förintelsen blir en naturlig utgångspunkt för en diskussion kring främlingsfientlighet och människors lika värde.
  4. Vid planering av gemensamma aktiviteter/utflykter tas särskild hänsyn till varje elevs kulturella bakgrund. Detta kan röra sig om särskilda behov vid måltider, högtider etc. Planering sker i samråd med elev och vårdnadshavare.
  5. Vi arbetar aktivt för att hindra att nedsättande tillmälen om andra etniciteter blir accepterat i personal- och elevgruppen. Så fort sådant sker tar vi upp detta till diskussion med berörda.
  6. Vi hoppas kunna bjuda in någon flykting som får berätta om sina upplevelser.

Tidpunkt

  1. Sker kontinuerligt i princip varje dag.
  2. Som en naturlig del av verksamheten.
  3. Som en naturlig del av verksamheten.
  4. Sker kontinuerligt i princip varje dag.
  5. Ständigt

Ansvar

Studiegårdens personal är ansvarig för att det genomförs och följs upp

Religion och annan trosuppfattning

Mål

Ingen skall behöva bli diskriminerad eller trakasserad p.g.a. att de bekänner sig till en viss religion eller annan trosuppfattning.

Aktiviteter för att nå målen

  1. Ta hänsyn till att elevernas religionstillhörighet kan göra att de vid specifika tillfällen inte kan delta fullt ut i undervisningen. Som exempel kan nämnas muslimernas Ramadan.
  2. Undervisningen av de olika religionerna och trosuppfattningarna ska bedrivas på ett likvärdigt sätt. Ingen religion eller trosuppfattning får framställas som mer värdefull än någon annan.
  3. Besök av gudstjänstlokal/er och samtal med företrädare av aktuell kyrka .
  4. Vi arbetar aktivt för att hindra att nedsättande tillmälen om andra religioner och trosuppfattningar blir accepterat i personal- och elevgruppen. Så fort sådant sker tar vi en enskild diskussion med berörda där språkbruket ifrågasätts och försöker visa att andra människor kan ta illa vid sig. Ibland kan det vara nödvändigt att ta en allmän diskussion om problemet.

Tidpunkt

  1. Beroende när högtiden infaller.
  2. När planeringen av ämnet sker, lämpligast i början av höstterminen.
  3. Under ett/ett par tillfällen under läsåret
  4. När behov uppstår

Ansvar

Studiegårdens personal är ansvarig för att det genomförs och följs upp

Annan kränkande behandling

Mål

Ingen skall behöva bli utsatt för annan kränkande behandling.

Aktiviteter

  1. Innan en ny elev börjar ska personal vara förberedd på vilka behov en ny elev har. En grundlig överlämning krävs från tidigare lärare och resursteam.
  2. Diskussioner i personalen genomförs för att alla i vår undervsningsgrupp ska få ett bra bemötande
  3. Involvera de ”gamla” eleverna i bemötandet av nya elever:

-Hur kan du göra för att ta emot vår nya elev på bästa sätt?

-Kommer du ihåg när du började hos oss?

  1. Det går aldrig att frikoppla sig från det förebyggande arbetet mot annan kränkande behandling. I denna typ av skolform pågår detta arbetet ständigt.
  2. Tillsammans med eleverna utforma ordnings- och trivselregler för verksamheten. Sedan låta elever och föräldrar skriva under på detta i samband med inskolning eller IUP.

Tidpunkt

  1. Innan eleverna börjar på Studiegården
  2. Innan eleverna börjar på Studiegården
  3. Innan eleverna börjar samt fortlöpande.
  4. Fortlöpande.
  5. Revidering vid behov.

Ansvar

Studiegårdens personal är ansvarig för att det genomförs och följs upp

Rutiner för utredning och dokumentation

På Studiegården utreds kränkande behandling och diskriminering enligt nedan:

  1. Samtal med den/de drabbade
  2. Samtal med övriga inblandade
  3. Dokumentation av det inträffade
  4. Samtal med vårdnadshavare vid behov

På Studiegården vidtar vi nedanstående åtgärder när kränkningar inträffat:

  1. Samtal med den/de drabbade
  2. Samtal med övriga inblandade
  3. Dokumentation av det inträffade
  4. Vårdnadshavare informeras
  5. Rektor informeras
  6. Konferens inför EVK där rektor, specialpedagog, psykolog, skolans personal medverkar
  7. EVK, där elev, vårdnadshavare, skolans personal, rektor deltar och åtgärdsprogram upprättas
  8. Vid behov anmäler rektor till sociala myndigheter och/eller polis

På Studiegården följer vi upp och utvärderar varje enskilt fall enligt nedan:

  1. Samtal med den/de drabbade
  2. Samtal med övriga inblandade
  3. Samtal med vårdnadshavare
  4. Vid de fall då EVK genomförts, utvärderas det enligt de tidsramar samt de punkter man kommit överens om i åtgärdsprogrammet

På Studiegården dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning enligt nedan

  1. Incidentrapport
  2. Minnesanteckningar
  3. Åtgärdsprogram

Ansvar

Rektor, övrig berörd personal på Specialpedagogiskt centrum och Studiegårdens personal.

Bilaga 1

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Ändamål och tillämpningsområde

1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.

Diskriminering

2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

Definitioner

3 § I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Tvingande bestämmelser

4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.

Ansvar för personalen

5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.

Aktiva åtgärder

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

Förbud mot kränkande behandling

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

Förbud mot repressalier

11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.

Skadestånd

12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.

Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.

Rättegången

13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.

I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.

Bevisbörda

14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.

Rätt att föra talan

15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.

Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.

När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.

16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.

När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.