Kvalitetsarbete

Många nationella reformer och beslut har under året påverkat, förändrat och utvecklat arbetet i Falköpings förskolor och skolor och
såväl goda som mindre goda resultat kan utläsas i flera olika sammanhang vad gäller förutsättningar, arbetsprocesser och utbildningsresultat. Som utbildningskommun är Falköping en "snittkommun" som inte skiljer sig stort från jämförbara kommuner och rikets genomsnitt men Falköping har också uppmärksammats nationellt. Kommunen har fått delta med ett femtontal lärare i PIMlab för att främja IKT-utveckling, kommunens satsning på skolbarnomsorgen har uppmärksammats i Skolverkets stödmaterial och träningsskolan har synliggjorts i samband med sitt läromedel i matematik, "Ni kan räkna med oss". Flera forskningsstudier bedrivs
inom förvaltningen.

Allmän förskola från 3 år infördes under året och förskole-verksamheten har erbjudit variation och utvecklingsbenägenhet i både kommunal regi och i de enskilda alternativen. Personaltätheten närmar sig kommungruppens och rikets. Tillgängligheten för natt- och helgomsorg har utökats för att tillmötesgå familjers behov och arbetsmarknadens krav med förändrade arbetstider, flexibilitet och oregelbundenhet. Vårdnadsbidrag har utbetalats till i snitt 40 barn per månad och föräldrar har fått möjlighet att sköta sina förskoleärenden via webben.

Utbildningsresultaten visar positiv utveckling för grundskolans tidiga år men håller sig inte i nivå med rikets avseende elevers slutbetyg. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ligger även i år under 90%. Elevers måluppfyllelse i samtliga ämnen har i högre grad fokuserats men däremot inte förbättrats. Arbetet med skriftliga omdömen ställer höga krav på analys och bedömning och årets resultat kan ha påverkats av en mer objektiv bedömning. Kvalitetsredovisningarna som från och med 2011 försvinner är tydligare fokuserade på analys och ger bättre underlag för verkningsfulla åtgärder. Att kommunen påbörjat implementeringen av ett digitalt verktyg som stöd i arbetet med IUP och skriftliga omdömen skall förhoppningsvis bidra till en högre likvärdighet i bedömning.

Gymnasieskolan har pga. projektering och ombyggnation haft undervisningen förlags till moduler. Utbildningsresultaten är jämförbara med rikets resultat och andelen
elever som fått slutbetyg ligger något över riksnivån. Andelen elever som läser vidare på högskola och universitet inom tre år efter gymnasieskolan har ökat rejält mellan 2009 och 2010.

Förskola och skola bär ett stort ansvar i att sträva efter en likvärdig utbildning som gynnar varje elevs förutsättningar. Kommunens och verksamheternas förbättringsarbete och eget analysarbete behöver i än högre grad fokusera undervisningens innehåll och genomförande.