Falköping kommunen

Kontaktfamilj, familjehem

Foto på familj
Ibland kan det uppstå svårigheter för barn/ungdomar i familjen som gör att de behöver extra stöd av andra vuxna än sina föräldrar.

Behoven ser olika ut, barnet/ungdomen kan behöva bo i ett familjehem för längre eller kortare tid. Andra gånger handlar det om att utöka barnets/ungdomens sociala nätverk för att ge det stöd som behövs och då kan det vara aktuellt med kontaktfamilj eller kontaktperson.

Är du/ni intresserade av att vara familjehem, kontaktfamilj eller kontaktperson?


Hör gärna av dig till socialförvaltningens barn- och familjeavdelning så berättar vi mer. Se kontaktruta till höger.

Vad är det för skillnad mellan familjehem och kontaktfamilj?


                     


Familjehem


Som familjehem tar man emot ett barn på heltid. Det kan röra sig om några veckor till en hel uppväxttid. Familjesituationen gör att det inte går för barnet att bo kvar hemma. Ett familjehem är vad man förr kallade ett fosterhem.
Intresseanmälan via webben
    
   

Kontaktfamilj


Kontaktfamiljer har funnits sedan 1980-talet. Det är en frivillig biståndsform som man ansöker om. Barnets förälder är oftast ensamstående och har små möjligheter till avlastning. En kontaktfamilj tar emot ett barn i sitt hem helg eller vardag en eller ett par gånger i månaden.
Intresseanmälan via webben
 
 

Socialtjänsten rekryterar och förmedlar både familjehem och kontaktfamiljer

               


Varför behövs kontaktfamiljer?


Gruppen ensamstående föräldrar ökar varje år.
Bland dem är ensamstående mammor vanligast. I många fall har deras barn liten eller ingen kontakt alls med sin pappa. Om dessutom släkten bor i en annan stad eller i ett annat land, kan det bli svårt att få avlastning.

Det är lätt att hamna i ett ekorrhjul där känslan av att inte räcka till allt mer påverkar hur man mår. Till slut påverkar det även barnen. Därför är det är viktigt att ta itu med problemet innan det blir för stort.
                
Vad gör en kontaktfamilj?
En kontaktfamilj tar emot ett barn i sitt hem en eller ett par gånger i månaden. Barnets egen förälder är oftast ensamstående och har begränsad möjlighet till avlastning. När barnet kommer på besök gör man vanliga saker. Spännande utflykter är inte det viktigaste. Huvudsaken är att man tar sig tid med barnet. Det kan man göra vare sig man räfsar löv eller bygger en koja.
 
 

Att vara kontaktfamilj kräver engagemang men det ger också mycket glädje.


                     

 

 

 

 

 
Hur ska en kontaktfamilj vara?
Det viktigaste är att de vuxna är trygga och stabila.
Både i sig själva och i sitt förhållande. Man bör också vara engagerad och intresserad av andra människor. Man måste kunna respektera andra människors bakgrund och integritet.

           
Alla sorters kontaktfamiljer behövs
Några önskar sig ett äldre par som kan ta på sig rollen som mor- eller farföräldrar. Andra föredrar att det finns jämnåriga barn i kontaktfamiljen. Behoven och önskemålen är många.

                
En kontaktfamilj behöver inte kunna erbjuda barnet ett eget rum. Det viktigaste är att barnet får vara som en i familjen och känna sig välkommet.

                  
Man skall tänka på att ett kontaktbarn berör alla i familjen.
De egna barnen skall dela leksaker och uppmärksamhet med ännu en liten person. Även personer som mor- och farföräldrar, morbröder och fastrar kan komma att bli delaktiga beroende på den egna familjesituationen.

                    
Vilka är barnen?
Barnen är som vilka barn som helst. Gemensamt för dem är att deras förälder är ensam i sin föräldraroll. Med få möjligheter till avlastning är det naturligt att känna sig villrådig. Till slut påverkar det även barnet. Det barnen behöver är fler vuxna som har tid med dem.

            
Tre, tio eller tretton år?
Om barnet är yngre än tre år försöker man hitta andra lösningar än en kontaktfamilj. I övrigt brukar man bevilja kontaktfamilj för barn upp till tolv år. Eftersom tonåringar håller på att frigöra sig från sina egna föräldrar, kan det vara svårt för dem att bygga upp en nära relation med annan familj. Därför får de oftast en kontaktperson i stället.

                         
Hur blir man kontaktfamilj?
Första steget är ett personligt möte eller telefonsamtal med en socialsekreterare. Då får man information om vad ett kontaktfamiljsuppdrag innebär. Man kan också passa på att ställa frågor.

        
Socialsekreteraren är sedan skyldig att göra en utredning. Det görs som en trygghetsåtgärd för båda parter.

                
Det kan dröja en tid innan man får ett uppdrag. Det beror på att barnets och förälderns behov och förväntningar måste stämma överens med kontaktfamiljens.
             
När socialsekreterarna som gör utredningar har ett förslag kallas barnets förälder och den blivande kontaktfamiljen till ett möte med socialsekreteraren.

                     
Därefter får alla känna efter i lugn och ro innan de svarar ja eller nej. Blir det gemensamma beslutet ett ja börjar barnet att inskolas. Hur man gör och hur lång tid det tar är individuellt och mycket beroende på barnets ålder.
                  
Hur länge pågår uppdraget?
Ett barn bor hos sin kontaktfamilj en till två helger i månaden. Oftast innebär det att barnet kommer på fredag eftermiddag och åker hem på söndag kväll. Vanligast är att behovet av en kontaktfamilj varar ett par år.

            
De band som knyts under den tiden behöver inte klippas av bara för att man inte längre är barnets kontaktfamilj.

           
Var sjätte månad görs en omprövning. Då ser man efter om behovet av en kontaktfamilj finns kvar och att allt fungerar bra.

      
Arvode och omkostnad
När man bestämt sig för att bli kontaktfamilj åtar man sig ett uppdrag. Man blir inte anställd av socialtjänsten.

       
Till kontaktfamiljen utgår ett skattepliktigt arvode samt en omkostnadsersättning som skall täcka de utgifter som uppstår.

     
Att vara kontaktfamilj ger inga stora inkomster men det är heller ingen påfrestning för den egna ekonomin.

Tipsa andra genom att skicka till:
Minimera
Kontakt
Barn och familjesektionen
Reception  
0515-88 53 20
ifo@falkoping.se
     
Familjehemssekreterare
Tom Andersson
tom.andersson@falkoping.se
         
Klara Eckervald   
klara.eckervald@falkoping.se

Gun Barrljung
gun.barrljung@falkoping.se

Carolina Johansson
carolina.johansson@falkoping.se

                
Besöksadress
Odengatan 22
521 81 Falköping

Lämna synpunkter till Socialförvaltningen
Broschyr PDFom familjehem och kontaktfamilj

Intresserad av att bli familjehem? sök här


Intresseanmälanöppnas i nytt fönster

Intresserad av att bli kontaktfamilj? sök här


Intresseanmälanöppnas i nytt fönster
Sidansvarig: Elisabeth Gerhardsson
Senast ändrad: 2012-01-30
Inloggning till Falnet och för webbredaktörer
Falköpings kommun, 521 81 Falköping | Besöksadress: Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9 | 0515-88 50 00  |  Kontakt