Mösseberg


Platåberg, kurort och stadsdel 


23/11 2008-1/3 2009
Mössebergs kurort avmålad.

Mössebergs kurort avmålad.

Utställningen om Mösseberg utgör en naturlig fortsättning på förra årets utställning om Ranten.

Mösseberg är ett av Västergötlands platåberg. Bebyggelsen på stadssidan av berget var nästan obefintlig före 1857. Stadsdelen Mösseberg växte fram på grund av järnvägens ankomst och bildandet av Mössebergs kurort.
I utställningen vill vi visa stadsdelen, kurorten och friluftslivet. Här finns föremål, tidningsurklipp och över 100 fotografier. Vi har bl.a. fått låna in saker från Mössebergs kurort, och från Mössebergs musikkår som fyllde 90 år 2009.

Mösseberg

Platåberget Mösseberg tillhör socknarna Falköping, Marka, Gökhem, Vilske-Kleva, Östra Tunhem, Gudhem och Friggeråker. Namnet Mösseberg har inget med mössa att göra men väl med mosse. Det har stavats Myrsubiärg, Mysseberg och Måseberg. På västgötska skulle man skriva Môseberg.

Linné besökte förstås Mösseberg och förvånades över den rika växtligheten i sluttningarna och den karga naturen på platån. Inte förrän på 1800-talets slut planterades platån med barrträd.

På Bestorp fanns flera gårdar. Idag är här villaområde. Namnet påstås från början ha varit Biskopstorp. Bestorp hade även en tå, d.v.s. samlad torpbebyggelse. De flesta torpen är borta men ett par återstår, nu ombyggda. En kyrka ska också ha funnits här.

Danska vägen är den gamla landsvägen mellan Gudhem och Marka. Den sägs vara byggd av danska krigsfångar. En väg tog av norrifrån mot staden, det är den som numera heter Gudhemsvägen. En annan väg, gamla Göteborgsvägen, ledde från Bestorp över mossen till staden. Scheelegatan var också en gammal väg.

På nordvästra sidan om järnvägen fanns förutom Bestorp bara  gårdarna  Rantens gård, Eriksberg och Fridhem. Järnvägens ankomst och kurortens öppnande ledde till att området mellan Danska Vägen och järnvägen norr om Scheelegatan bebyggdes.

Danska vägen blev pizzeria. Runes Livs på Mössebergsgatan blev zoobutik.

Danska vägen blev pizzeria. Runes Livs på Mössebergsgatan blev zoobutik.

Mössebergs kurort

1864 konstituerades Mössebergs Kallvattenkurinrättnings Aktiebolag. Man ansåg att läget på Mössebergssluttningen var det bästa, skyddat från nordanvinden och med god vattentillgång från källor. 1865 började man bygga. Det första badhuset var mycket stort men brann ned redan 1871, tre badbetjänter innebrändes. 1872 stod det nya huset klart på samma plats men mindre.

Affärerna gick bra under 1870- och 80-talen men sämre på 1890-talet. Man försökte locka med nya behandlingsmetoder samt förbjuda TBC-patienter, eftersom man upptäckt att det var en smittsam sjukdom. Snart steg patientantalet igen.

Porslin och medicinska instrument från Mössebergs Vattenkuranstalt och Vintersanatorium.

Porslin och medicinska instrument från Mössebergs Vattenkuranstalt och Vintersanatorium.

1902 byggdes Nya Villan och utsiktstornet. Redan 1907 tillbyggdes villan och kallades sedan Vintersanatoriet. Man kunde nu ha helårsöppet. Parken inhägnades och man fick betala avgift för att gå in. Både kungligheter och kändisar var gäster. Som mindre bemedlad med intyg kunde man också få plats.
Herrbadets I:a klass. På bilden: Badmästare Arvid Andersson, populärt kallad "Bad-Arvid".

Herrbadets I:a klass. På bilden: Badmästare Arvid Andersson, populärt kallad "Bad-Arvid".

I början av 1940-talet stängde man vattenkuranstalten och drev endast vintersanatoriet. 1954 tog Falköpings stad över. Badhusets flyglar revs, verandor och kapell försvann. Staketet runt parken togs bort. 1976 tillbyggdes vintersanatoriet och 1979 byggnadsminnesförklarades parken med byggnader. 1983 tog Pingströrelsen över. 1995 tillbyggdes sanatoriet med ett äldreboende.

Företag och butiker

Eriksbergs skofabrik grundandes 1896 av Albin Carlsson. Den brann c:a 1909. Verkmästare Pompeijus tog över efter branden och byggde en ny fabrik på Döbelnsgatan 8. Den blev aktiebolag 1931, övertogs av sönerna 1936. 1941 hade man 45 anställda och tillverkade herrskor. 1966 köptes den upp av Nordlöfs skofabrik i Lerum. Sista tiden låg fabriken på Göteborgsvägen 2. Bland övriga verksamheter kan nämnas mekanisk verkstad vid Lidgatan (Rahbes) och vid Lilla Fridhem (Friggeråkers), trikåfabriken Asta, konditori på Danska vägen (Lindéns), postkontor och flera frisörer.

Förr fanns det ett stort antal livsmedelsbutiker på Mösseberg. Här är ett litet urval: På Döbelnsgatan låg Johansson & Pliths (senare Fagerbergs) filial. På samma gata fanns även charkuteri och Ida Käcks mjölk- och matvaruaffär. I hörnan Banérgatan - Danska vägen fanns Ernst Settergrens filial och en charkuteriaffär. På Banérgatan fanns även ett  hembageri.

Östgöta Wienerbageri 1994. Ägarna Bernt och Anita Nilsson.

Östgöta Wienerbageri 1994. Ägarna Bernt och Anita Nilsson.

Monter med bland annat papperspåsar från Settergrens och Runes livs tillsammans med reklamaffischer från Falbygdens ost.

Monter med bland annat papperspåsar från Settergrens och Runes livs tillsammans med reklamaffischer från Falbygdens ost.

Stadsdelen Mösseberg och Falköping växer ihop

1917-35 utgjorde bebyggelsen på Mösseberg, Dotorp och Bestorp municipalsamhället Falköpings förstäder. 1935 inkorporerades hela detta område (Falköpings västra socken) med Falköpings stad. Man diskuterade även ett samgående med Friggeråker eftersom kurorten och bebyggelsen norr om den hörde dit. Detta blev av 1952 i och med kommunsammanläggningen.

1937-39 byggdes nya Göteborgsvägen mellan Odengatan och Danska vägen. Norra Bestorp började bebyggas på 1940-talet, Södra Bestorp på 1970-talet. Gårdarna brukades inte längre. Liagården, där många målarkurser hållits, brändes upp av brandkåren. Ridhuset flyttades, likaså koloniområdet.

1956 anslog man pengar till Mössbergsskolans uppförande. 1960 byggdes Mössebergskyrkan. 1961 stod Falbygdens sjukhus färdigt. I samband med detta bebyggdes området Bergsliden med både höghus och villor. 1967 invigdes ålderdomshemmet Ranliden.
1981 kom ett planförslag för Bergsängen som vållade debatt. Det minskades från 70 hus till 55 och genomfördes. Man har nu också byggt ovanför Mössebergsskolan och på Anneborg.

Fritid och rekreation

Till kurorten hörde promenadvägar i parken och upp till bergsplatån. Här kunde den som orkade också bestiga utsiktstornet.

Vid 1900-talets början åkte både barn och vuxna släde nedför Mössebergsgatan. På svandammarnas is kunde man spela bandy.

1934 föreslogs ett friluftsbad i Bestorp men fullmäktige bordlade ärendet. På Mössebergsplatån finns många möjligheter till motion och friluftsliv. Här finns motionsspår, skidspår, slalombacke m.m. Skogssjön rensades och iordningställdes som badsjö 1960.

Mössebergs musikkår vid Settergrens hörna 1947.

Mössebergs musikkår vid Settergrens hörna 1947.

Sommarhemmet hade sitt ursprung i Bergströms café nära Bredablick. Det flyttades hit 1920 och drevs sedan av Missionskyrkans ungdomsförbund. Foto från 1951.

Sommarhemmet hade sitt ursprung i Bergströms café nära Bredablick. Det flyttades hit 1920 och drevs sedan av Missionskyrkans ungdomsförbund. Foto från 1951.

1973 byggdes motionscentralen. I flera år genomfördes 24-timmars resp. 6-timmars på skidor. På berget anordnas sedan många år tipspromenader under sommaren. På 1960-talet iordningställdes en camping vid Gläntan nedanför slalombacken. 1983-84 byggdes den nya campingen uppe på platån.

1960-81 fanns parklek i Mössebergsparken. På 1960-talet kom också djurparken till. Det har varit tal om att bygga konferensanläggning på platån, men detta har inte blivit av. Inte heller Lekland Mösseberg blev verklighet.