Nyheter och undersökningar

Två halshuggna män från vikingatid - januari 2017

foto av skeletten från de två halshuggna männen, som de hittades i jorden.

foto av skeletten som de låg placerade i jorden.

I centrala Falköping pågår nu och då schaktningsarbeten för bl.a. nya vatten- och avloppsledningar. Eftersom det är en medeltida stad så är arkeologer från Västergötlands museum ibland med under arbetet. I november 2016 hittades två stycken skelett på den norra delen av Köttorget. Båda hade blivit nedgrävda med huvudena mellan sina knän!


Den osteologiska analysen av skeletten visar att det rör sig om två storvuxna män som blivit halshuggna, troligen med en yxa. Spåren visar tydligt att de blivit avrättade. Den ena var mellan 30-35 år och den andre mellan 30-40 år när de dog.

En 14C-datering har gjorts och det visar sig att de levt under slutet av 900-talet eller precis i början av 1000-talet, dvs. det vi idag kallar för sen vikingatid. Under våren 2016 var Västergötlands museum också med vid schaktningsövervakningar vid Kilanderska huset, på den norra sidan om kyrkan. Även då hittades skelett som daterades till samma tid, vilket innebär att människor begravts på platsen innan S:t Olofs kyrka byggdes under 1100-talets första hälft. Kanske fanns här en föregångare, en äldre kyrka.

De två halshuggna männen som hittades vid Köttorget begravdes en bra bit från kyrkogården. Man undrar så klart varför de blivit avrättade och vilka dessa män var? Vad hade de gjort? Var de brottslingar eller krigsfångar kanske? Var det ett ting som fastslagit deras öde? Kommer de från trakten? Har de rent av blivit offrade? Det är fritt fram för olika tolkningar!

Falköpings ålder?

Fynden på Köttorget och bakom Kilanderska huset leder till nya funderingar kring åldern på Falköping och andra städer som ansetts vara medeltida.

En tanke, som får stöd av de senaste fynden, är att Falköping anlagts vid -och med tiden- ovanpå en centralplats från järnålderns slutskede, kanske vid en storgård, en tingsplats eller en helig plats för religiösa fester och riter som utgjort en knutpunkt mellan flera bygder.


Arkeologiska undersökningar - när och varför?

Arkeologiska utgrävningar görs av två anledningar. Vanligen är de föranledda av exploateringar som t ex vägbyggen eller uppföranden av hus och industrier. Kända fornminnen på platsen måste då enligt lag undersökas av arkeologer innan de tas bort. Utgrävningar kan också göras inom forskningsprojekt. Målet med undersökningen är då att få svar på speciella frågor för att lösa ett arkeologiskt problem och att öka vår kunskap om forntiden.


Falbygdens museum utför inga egna exploateringsgrävningar. Museet har däremot samarbetat med Västergötlands museum i Skara och Arkeologiska institutionen vid Göteborgs Universitet i flera forskningsgrävningar