Värmesystem

Vad ska jag tänka på först?

Den billigaste energin är den som inte används. Innan du funderar över vilket uppvärmningssystem du ska ha ska du tänka på följande:

Har huset ett bra styrsystem?

För hus med direktverkande elvärme kan ett sådant minska energianvändningen med upp till 10%. Även för hus med vattenburet system kan en bättre reglering minska energibehovet.

Är huset äldre än 15 år?

Byggdes huset innan gällande byggnormer kan det vara på sin plats att tilläggsisolera, i första hand vinden.

Funderar du på att installera vattenburen värme?

Då kan det vara viktigt att se över fönstren. Genom att byta till högisolerande 3-glasfönster eller genom att sätta in ytterligare en ruta kan du reducera kostnaderna för ett vattenburet system eftersom du inte längre behöver radiatorer under varje fönster. Därmed minskar du såväl installations- som driftskostnaderna.

Sammantaget kan dessa åtgärder betyda lägre effekt- och energibehov. Därmed kan du välja mindre och billigare uppvärmningssystem. Tänker du byta till ett vattenburet system behöver du dra mindre rör och installera färre radiatorer. Tänker du köpa värmepump kan du välja en mindre modell.

Distributionssystem

Med distributionssystem avser man det system som används för att transportera värmen dit man vill ha den. Det finns tre typer av distributionssystem;

• Vattenburet system (golvvärme, radiatorer)
• Luftburet system (tilluft, fläktkonvektorer)
• Direktverkande elvärme (radiatorer, golvvärme)

Vattenburet system

Ett vattenburet system består av rördragningar frän värmekällan till radiatorerna som placeras på lämpliga ställen i rummen vanligtvis under fönster för att förhindra kallras. Ett vattenburet system innebär att man inte är beroende av vilken värmekälla man använder sig av. Detta gör att man inte blir låst till att använda el till uppvärmning utan kan koppla på vedpanna, oljepanna, värmepump eller pelletssystem samt om så önskas en solfångaranläggning.

Golvvärme

Golvvärme är en annan typ av distributionssystem som använder golvytan som radiator. I golvet läggs rörslingor som kopplas till värmekällan. Det finns även golvvärmesystem för eldrift. Golvet värms till ca 25° C. Genom att golvet har en stor yta behövs inte högre temperatur. Fördelarna med golvvärme är att luften vid fötterna värms och stiger sedan upp till taket.

Detta medför att man inte får kalla golv som gör att man höjer temperaturen i huset för att må bra. Temperaturfördelningen i rummet blir jämnare och man kan sänka inomhustemperaturen.

En annan fördel med s.k. lågtemperatursystem som golvvärme är att man får högre effektivitet på t.ex. värmepumpen eller solfångaranläggningen. Om ni funderar på att installera golvvärme se till så att golvet är ordentligt isolerat, bådeneråt och mot kanterna. Minst 30 cm isolering rekommenderas.

Luftburet system

Ett luftburet system fungerar genom att man värmer upp tilluften till huset. För att kunna ha ett luftburet system krävs att man har eller installerar ett så kallat från- och tilluftsventilationssystem (FT-system). I de hus med FT-system är det vanligt att man har en värmeväxlare kopplad till ventilationssystemet. Detta medför att man tar tillvara värmen i luften som sugs ut ur huset.

Ett annat sätt att värma tilluften är att installera så kallade fläktkonvektorer. Fläktkonvektorn tar in utomhusluft och värmer denna innan den blåses in i huset. Uppvärmningen sker oftast med värmepump eller ett elvärmeaggregat. Ett luftburet system dimensioneras oftast inte så att det skall täcka hela husets värmebehov.

Därför behövs kanske några kompletterande radiatorer på väl valda ställen i huset. Fördelen med ett luftburet system är att man säkerställer husets ventilation så att tillräckligt med frisk luft kommer in.

Placeringen av tillufts- och frånluftsdon för ventilationen samt temperaturen på tilluften är av yttersta vikt för att rummet skall få en så bra ventilation som möjligt. Om systemet feldimensioneras kan man få kortslutning av ventilationen. Det medför att tilluften sugs direkt ut igen utan att ha kommit användaren till nytta.

Direktverkande el

Med direktverkande elvärme menas att man har elradiatorer. Detta kräver ingen rördragning och heller ingen värmekälla. Elen tillförs radiatorerna som blir varma och värmer rummet. Fördelen med direktverkande el är att det är lägre investeringskostnader samt att radiatorerna har bra regleregenskaper.

Nackdelen är naturligtvis elpriset. Genom att man inte har ett vattenburet eller luftburet system är man låst till att använda el som energikälla. Elen har oftast idag ett högre pris än motsvarande bränslen som ved, pellets och olja.

Att installera ett direktverkande elsystem kan bli dyrbart i längden. Att i efterhand installera ett vattenburet system medför höga kostnader och stora åtgärder på huset. Dessutom förväntas elpriserna stiga mer än andra bränslen i framtiden.

Om du i dagsläget har ett direktverkande elsystem finns det dock lösningar. Genom att installera en kompletterande värmekälla kan man minska energiförbrukningen.Du kan t. ex installera en braskamin eller liknande för att elda under kalla dagar.

Det finns också system som automatiskt sätts igång. T. ex en värmepump som tar värme från uteluften eller marken, en pelletskamin som tänds automatiskt och som styrs mot inomhustemperturen.

Om du fundera på att ändra ditt värmesystem så kontakta energi- och klimatrådgivaren. I vissa fall krävs bygglov när värmesystemet ändras.

Värmepump

En värmepump fungerar som ett omvänt kylskåp. Man "pumpar" värme från en plats till en annan. Värmen pumpas in i husets värmesystem eller direkt till inomhusluften. Värmen tas upp från marken genom ett borrhål eller en slang som grävs ned i marken.

Det finns även värmepumpar som använder ventilationens frånluft som värmekälla (mekaniskt ventilationssystem krävs) samt värmepumpar som tar energi från uteluften.

Fjärrvärme

Fjärrvärme ansluts via ett centralt rörledningssystem. I huset krävs en värmeväxlare och reglersystem mm. För ytterligare information kontakta ditt lokala fjärrvärmebolag, FEAB.

Pellets

Pellets är en förädlad form av biobränsle. Pellets kan användas i gamla pannor (olja eller kombipannor) om en ny pelletsbrännare installeras. Det finns även nya pannor som gjorts speciellt för pelletseldning.

Pellets kan också användas i en så kallad pelletskamin. Kaminen styrs efter värmebehovet i huset och kan tändas och släckas automatiskt. SP har en s.k. P-märkning av pelletsbrännare och kaminer.

Vedpanna

Gamla vedpannor utan ackumulatortank kan medföra stora utsläpp av flyktiga organiska föreningar. Därför bör man elda mot en ackumulatortank som lagrar värmen.

Detta medför att man kan elda på ett effektivt sätt och minska utsläppen.Vid inköp av ny vedpanna se till att den är miljögodkänd och att den används ihop med en ackumulatortank.

Solenergi

Solfångare används för att producera varmvatten. En solfångare ger ca 400 kWh/m2 och år. Solfångaren dimensioneras så att den skall täcka husets varmvattensbehov under sommarperioden. Den ger alltså lite eller inget tillskott under de kalla och mörka delarna av året.

Ytterligare en mängd olika alternativ för uppvärmning finns på marknaden. Vänd dig till din kommunala energi- och klimatrådgivare för mer information.

Relaterade länkar

Boverkets webbplats

Energimyndighetens webbplats

Rådgivning väst

Prisjämförelse el

Konsumentverkets webbplats

Länsstyrelsens webbplats